Skadegörelse, stöld och våld upplevs ha blivit allt vanligare på våra skolor. Allt fler politiker tycks se kameraövervakning som universallösning på problemen. Utbildningsnämnden i Malmö har beslutat om en policy för att utöka och som permanentar kameraövervakning i skolor under dagtid.
Att övervaka skollokalerna på kvällar och nätter, då skolan är tömd på elever och personal, är både rimligt och förståndigt. Men det är orimligt ur rättssynpunkt att se varje elev som potentiell brottsling, våldsman eller skadegörare och med denna hotbild för ögonen bevaka eleverna med kameror.
Att filma elever under skoltid är både en aktuell och kontroversiell fråga. I dagsläget finns 190 övervakningskameror i gymnasieskolor runt om i Malmö. Utbildningsnämnden tog i december 2009 beslut om en plan för systematiskt arbetsmiljöarbete och en policy som tillsammans slår fast en utbyggnad av kameraövervakningen av skolor. Policyn anger att alla utrymmen inne i skolan kan komma att övervakas men saknar krav på att övervakningen kontinuerligt ska utvärderas och omprövas. En liknande utveckling sker över hela landet, helt emot ansvariga myndigheters råd.
Forskning som Brottsförebyggande rådet lutar sig mot visar att kameraövervakning inte förhindrar brott. I vissa fall underlättar övervakningsmaterialet utredningen av ett brott, men även i dessa fall är brottet begånget. Övervakningen verkar förebyggande i de fall då brottet är planerat. En våldshandling av en elev på en skola är emellertid oftast en impulshandling. En kamera kan varken hindra eller avskräcka sådana händelser. Även datainspektionen är mycket kritisk. Både Stockholms och Malmö stad har tidigare överklagat Datainspektionens beslut om avslag för kameraövervakning dagtid i skolor.
Att satsa på kameraövervakning kostar skattebetalarna åtskilliga miljoner i installations-, underhålls- och driftkostnader. Samtidigt som de ursprungliga kostnaderna för att återställa skadegörelse kvarstår.
Det välanvända argumentet "har man rent mjöl i påsen behöver man inte oroa sig" är inte tillämpbart i detta sammanhang. Elever ska få hångla, umgås och utvecklas i skolans korridorer utan att bli filmade - vi ska inte låta kameran bli skolans sköld och svärd. Vi måste stå upp för elevens integritet.
Jag känner stark oro inför den avtrubbningseffekt som en utökad och slentrianmässig kameraövervakning av elever i skolan kan leda till. Barn och ungdomar lär sig redan i tidiga år att acceptera att de blir övervakade och kommer då att se sig själva som individer som behöver övervakas för att sköta sig.
Sofistikerade och långsiktiga metoder krävs för att lösa problem med skadegörelse och andra brott i skolan. Ett exempel är ombyggnader som öppnar skymda och utsatta miljöer. Nya skolor ska byggas utifrån förutsättningen att kameraövervakning inte ska behövas. Att förebygga skadegörelse och våld handlar mycket om att bygga upp förtroende, vilket görs i mötet mellan människor, inte genombevakning.
Att övervaka skollokalerna på kvällar och nätter, då skolan är tömd på elever och personal är både rimligt och förståndigt. Men det är orimligt ur rättssynpunkt att se varje elev som potentiell brottsling och med denna hotbild för ögonen bevaka eleverna dagtid i skolan genom kameran. Jag kräver därför ett stopp för kameraövervakning i skolan under dagtid.
KRISTOFFER GUSTAVSSON
Lärare och Mijöpartiets
representant i utbildningsnämnden
i Malmö
