Allt fler barn i Sverige vräks på grund av föräldrarnas ekonomiska eller sociala situation. Trots detta saknar regeringen en aktuell strategi mot både hemlöshet och vräkningar. Bostadsansvaret är visserligen ett kommunalt ansvar men krafttag från både stat och kommun behövs inte minst för att få till stånd en nolltolerans mot vräkning av barn.
Personer som blivit vräkta har svårt att åter komma in på bostadsmarknaden, och riskerar dessutom långvarig hemlöshet om ett varaktigt boende inte finns inom ett år. Vi menar därför att alla tänkbara förebyggande insatser som förhindrar vräkningar, och insatser som underlättar att åter få en bostad, är en investering, både för individerna och för samhället.

I Socialstyrelsens senaste kartläggning om hemlöshet utmärker sig Malmö som den kommun där andelen hemlösa föräldrar är större än i de övriga storstäderna. 39 barn i Malmö avhystes förra året, i stort sett alla från privata hyresvärdar. Vi ser en strukturell hemlöshet växa fram, med stora sociala konsekvenser. Denna oroväckande utveckling måste motverkas.
Miljöpartiet efterfrågar därför en särskild lagstiftning som hindrar vräkningar av barn, och som även försvårar för oseriösa bostadsvärdar. Förutom detta behövs också ett mer generöst synsätt på inkomst och tillgångar. Oftast finns alltför strikta krav som inte överensstämmer med vad som är rimligt att kräva i relation till en bostad.
Vi tycker till exempel att socialtjänstens riktlinjer borde ändras så att det är möjligt för den som bor i bostadsrätt att i kortare perioder få försörjningsstöd utan att behöva bli av med sitt hem.

Ekonomiskt bistånd är den vanligaste inkomstkällan för hemlösa, särskilt utmärkande i Malmö. Eftersom många hyresvärdar inte godkänner ekonomiskt bistånd som inkomst blir det svårt att få bostad. För kommunen handlar det givetvis om att bygga fler billiga bostäder men också se till så att de som har det allra svårast att komma in på bostadsmarknaden har en bostadsgaranti. Här menar vi att staten borde underlätta för kommunerna. Staten skulle kunna starta en icke-vinstdrivande stiftelse som köper spridda lägenheter och fastigheter för att säkra antalet lägenheter som kommunerna på egen hand inte klarar av att ta fram. En sådan stiftelse fungerar idag bra i Finland och förvaltar där över 5000 bostäder i mer än 50 kommuner.
Staten och kommunerna måste hjälpas åt för att stärka samhällets sociala skyddsnät för de som behöver det mest. Det är inte acceptabelt att barn straffas för sina föräldrars situation. Kommunerna försöker med hjälp av egna kommunala bostadsbolag ta ett större socialt ansvar. Men kommunerna kan bara göra en del av arbetet. Tyvärr verkar regeringen sakna en strategisk och politisk vilja att motverka hemlösheten och vräkningar av barn.

Gustav Fridolin (MP)
Språkrör Miljöpartiet de gröna
Lari Pitkä-Kangas (MP)
Kommunalråd med ansvar för konsumentfrågor Malmö stad
Fredrik Fernqvist (MP)
Kommunstyrelseledamot Malmö stad
Pia-Maria Bergius (MP)
Ordförande stadsdelsfullmäktige Kirseberg Malmö stad