Sverige är sedan 1 november 2011 genom ett särskilt EU-direktiv indelat i fyra elområden.
I det södra elområdet som går söderut från en linje mellan Varberg och Oskarshamn finns ingen större elproduktion. I södra elområdet finns däremot en omfattande industri som är energikrävande och här bor också en stor del av vårt lands befolkning.
Elområdesdelningen innebär att energipriserna blir högre i södra Sverige då här finns ett underskott på energi. När vintern nu kommit med stark kyla som ökar energibehovet blir vidden av indelningens negativa effekter ytterligare kännbar för Sydsverige.
Indelningen i fristående elområden medför att sydsvensk industri och enskilda konsumenter drabbas av högre energikostnader. Industrin i Sydsverige får därmed sämre konkurrensvillkor jämfört med sina konkurrenter längre norrut. Den sydsvenska industrin står i dag för exempelvis hälften av vårt lands livsmedelsproduktion och är i behov av fortsatt konkurrenskraftiga energipriser.
I norra Sverige finns det ett energiöverskott tack vare vattenkraftsproduktionen. Det är inte rimligt att människor i södra Sverige ska drabbas av högre energikostnader endast på grund av att man bor där det inte finns någon kraftproduktion.
Kraftproduktionen i södra Sverige upphörde i samband med Barsebäcks avveckling 2005.
Det var den dåvarande socialdemokratiska regeringen som med stöd av vänstern och miljöpartiet fattade detta olyckliga och lättvindiga beslut. Man stängde Barsebäck utan att se till att kompensera energibortfallet med energi från någon annan källa eller genom ökad överföringskapacitet norrifrån.
I dag ser vi konsekvenser av detta för Sydsveriges befolkning. Det är anmärkningsvärt att en viktig del av vårt lands industri med två miljoner människor i dag inte har någon större energiproduktion. Tyvärr är det heller inte realistiskt eller möjligt att återstarta Barsebäck.
Vi verkar nu för att minimera de negativa konsekvenserna som uppstår via elområdesindelningen genom bygga ut de förnybara energikällorna i Sverige, ta bort flaskhalsarna och sammanlagt satsas 3,5 miljarder kronor per år för att förstärka det svenska elnätet vilket på sikt leder till minskade prisskillnader.
Utgångspunkten för den moderatledda alliansen var att i första hand vänta med de nya elområdena till åtminstone 2015 då Sydvästlänken är färdigbyggd och vi därigenom fått en kraftigt förstärkt överföringskapaciteten till södra Sverige.
Tills Sydvästlänken kommer på plats om tre år fortsätter emellertid de nya elområdena och S-regeringens beslut att stänga Barsebäck slå mot Sydsverige - mot både industrin och den enskilde konsumenten.
Christer Akej (M)
Riksdagsledamot för norra och östra Skåne
