2008 lanserades satsningen på Matlandet Sverige, där inte minst Skåne är en bärande del då hälften av vårt lands livsmedelsproduktion kommer ifrån regionen. Mycket fokus inom matlandssatsningen ligger på småskalighet med lokala och närproducerade varor i centrum. Sommaren 2010 moderniserades också alkohollagen så att exempelvis den som bedriver cateringverksamhet kan få ett permanent serveringstillstånd och det är numera tillåtet att arrangera mässor och liknande med provsmakning av alkoholdrycker till allmänheten.
Samtidigt har den sänkta restaurangmomsen bidragit till en vitalisering av arbetsmarknaden för grupper som traditionellt sett haft svårt att göra sig hörda. Nya arbetstillfällen har kunnat växa fram och för många unga är ett arbete i restaurangbranschen den första kontakten med arbetslivet. Reformen underlättar därmed för människor som i dag befinner sig långt bort från arbetsmarknaden. Bara i Skåne väntas cirka 2 000 nya arbeten komma till tack vare den sänkta restaurangmomsen. I Malmö sade exempelvis ägaren till restaurang Salt&Brygga att en sänkning av restaurangmomsen kunde leda till att han skulle anställa två nya medarbetare efter att sänkningen genomförts anställdes också en ny kock och servitör.
Det finns dock fortfarande utrymme för reformer och förenklingar som skulle underlätta ytterligare för restaurangnäringen. Resultatet av allt för stor byråkrati och omfattande regelverk har lagt grunden för en bransch som inte alltid är lönsam för den enskilde restauratören. Snabbmatsrestauranger dominerar exempelvis i dag som Sveriges största restaurangkedjor, vilket i sig inte är något gott exempel på svensk matkonst, hög kvalitet eller regional matkultur inom matlandssatsningen.
För en företagare i restaurangbranschen går mycket tid åt till administration, exempelvis när det kommer till kontakter med myndigheter. I dag behöver en restaurang en mängd olika tillstånd för att få driva sin verksamhet, bland annat livsmedelstillstånd och serveringstillstånd, utskänkningstillstånd, tillstånd från markägaren och kommunen samt ibland också från polisen. Ibland kompliceras processen ytterligare om en kommun har administrativt samarbete med andra närliggande kommuner vilket kan innebära att tillstånden handläggs på olika ställen. Vill man som restauratör, inte minst inom ramen för matlandssatsningen, satsa på en särskild nisch med småskalighet och lokalproducerade råvaror kan byråkratin därmed bli onödigt betungande. En översyn och intensifiering av regelförenklingsarbetet för att minska byråkratin och underlätta verksamheten för restauranger är därför ett naturligt steg som även ligger i linje med lanseringen av Sverige som ett ledande europeiskt matland.
Boriana Åberg (M) riksdagsledamot för södra Skåne
