Debatt: Dags gå upp ur skyttegravarna

Publicerad
Uppdaterad
Kan mer makt och inflytande flyttas från central nivå i Stockholm närmare människorna i Sveriges olika landsdelar, till kommunerna, ja till och med till den enskilde individen? Följer man debatten, inte minst i Kvällsposten, så verkar det vara en stor samsyn i vår del av Sverige, att så är fallet.

Det finns ett brett engagemang

i Skåne - men också i andra delar av vårt land - som går utifrån att det svenska folkstyret skulle må väl av mer av regionalt och lokalt tänkande. Glädjande nog är politiker av skilda kulörer överens med näringsliv och andra viktiga aktörer om att det finns en outnyttjad regional kraft i vårt land, det finns en regional tillväxtlogik.

Jag tror också man vågar

säga att det finns ett folkligt stöd för grundtankarna i Ansvarskommitténs snart avslutade arbete; en tydligare ansvarsuppdelning mellan stat, region och kommun, där den regionala nivån ges en starkare demokratisk dimension. Det kommunala självstyret stärks och statens övergripande ansvar för en likvärdig sjukvård förtydligas, likaså patientens rättigheter. Redan innan betänkandet är presenterat har det mött kritik från flera håll. Flera hävdar att om landstingen avvecklas, skulle problemen i svensk sjukvård lösas. Jag tror det är ett förenklat synsätt. Det norska exemplet med förstatligande visar att många av problemen kvarstår och kostnaderna har blivit höga. Kvaliteten är i allmänhet god i svensk sjukvård. Huvudproblemet är den dåliga tillgängligheten, som enligt min mening bäst skulle lösas genom större valfrihet och ett utbyggt husläkarsystem - inte att avskaffa en regionalt, demokratiskt styrd sjukvårdsmodell.

Statens regionala roll

bör minska vad gäller utvecklingsfrågorna. Skåne och Västra Götaland kan tjäna som förebild. Det handlar i första hand om miljö, infrastruktur, kultur - den regionala utvecklingen och planeringen. Också inom arbetsmarknads- och näringslivspolitiken och utbildningsområdet finns expansiva idéer. Det förs en diskussion om regionalt ansvar för gymnasierna, liksom ett ökat regionalt engagemang inom högskolepolitiken. Här finns dock inte en samlande syn. Själv ser jag gärna en förnyad diskussion om ett ökat statligt ansvar för skolan. Den geografiska indelningen måste ske med varsamhet. Nio-tio regioner är att föredra. Men det blir nog svårt att komma dithän - mycket kommer att ge sig i remissrundan. Redan nu kommer skarpa protester från Halland, likaså från Mälardalen. Där det uppstår gränsproblem ska medborgarnas uppfattning vägas in. Jag är för min del inte främmande för ett asymmetriskt styre, det vill säga att olika delar av Sverige kan styras på olika sätt.

Vad kommer nu att

hända sedan vi i Ansvarskommittén 27 februari lämnat över vårt förslag till kommunminister Mats Odell? Jag är i grunden optimist. Det finns en tradition och vilja att komma överens i för landet stora strukturfrågor. Vi får alla vara beredda att kompromissa och jämka våra synpunkter. Jag välkomnar den debatt som redan startat. Men vi kan inte låsa oss i gamla sanningar och gräva ner oss i gamla politiska vallgravar. Världen förändras med en enorm fart. Sverige behöver vara bättre rustat inför den ökande globala konkurrensen, vår åldrande befolkning och människors allt större förväntningar på det offentliga åtagandet. Olle Schmidt Ledamot i Ansvarskommittén (fp)
Ledarredaktionen
Ledarredaktionen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Kvällspostens startsida

Mest läst i dag