Jan-Olof Bengtsson skriver (29/3) att det har blivit mera acceptabelt bland allmänheten att överutnyttja olika sociala system - åtminstone i Danmark. Där visar en stor undersökning att acceptansen ökat för att exempelvis tjuvåka på bussen.
Nästan 80 procent har antingen köpt svartarbete under fjolåret eller är villiga att göra det. Tyvärr finns liknande trender också i Sverige. Svenska folket har fått en alltmer skeptisk inställning till de offentliga systemen.
Bara hälften anser att det aldrig är rätt att fuska med skatten, enligt de senaste mätningarna från World Value Survey. Fyra av tio tycker samtidigt att det kan vara rätt att ta emot offentliga bidrag som man inte är berättigad till.
Felaktiga utbetalningar från försäkringskassan, som resulterade av misstag eller fusk, uppskattades år 2009 till hela 16 miljarder kronor. För några år sedan medförfattade vi, plus några andra samhällsdebattörer, boken "Plan B - den dolda jakten på välfärd".
Där kartlade vi hur allmänheten på olika sätt anpassar sitt beteende till de offentliga systemen. Nära 95 procent av de tillfrågade svarade att de under de senaste fem åren på olika sätt ändrat sitt beteende för att vinna olika fördelar.
Mer än en tredjedel erkände att de tillgripit olika former av fusk, exempelvis genom att överutnyttja a-kassan och sjukpenningen eller genom att köpa svarta tjänster.
Den svenska välfärdsstaten byggdes upp kring de mycket starka arbetsnormer som tidigare fanns i Sverige.
I takt med att allmänheten anpassat sig till höga skatter och generösa bidragssystem har en del av arbets- och ansvarsmoralen urholkats. Politikerna försöker därför begränsa fusket genom hårdare kontroll. Men denna strategi är ett tveeggat svärd.
Många upplevde exempelvis redan tidigare att Försäkringskassan var byråkratisk och svår att förhålla sig till. Den uppfattningen har knappast blivit mindre vanlig, i takt med att reglerna skärpts för att minska överutnyttjandet.
Kanske finns det en bättre strategi, som kringgår skyttegravskriget mellan de som vill fortsätta med generösa ersättningssystem - även om de uppmuntrar till överutnyttjande - och de som vill stärka kontrollen - vilket riskerar att drabba också en del av dem som verkligen behöver hjälp. Lösningen kan vara att stärka egenmakten, genom att skapa möjligheten för invånarna att välja.
I stället för monopol för försäkringskassan kan en skattefinansierad socialförsäkring skapas som följer alla enskilda svenskar.
Den som är nöjd med dagens situation kan lägga pengen hos försäkringskassan. Andra kan lägga den på försäkringsbolag som kan hjälpa dem med rehabilitering.De som erbjuder försäkringarna får då starka incitament att rehabilitera de sjuka i arbete, samtidigt som de motverkar fusk. De aktörer som inte hanterar balansgången mellan att erbjuda generösa ersättningar och motverka fusk får svårt att klara sig. Konkurrensen kan således möjliggöra generös välfärd, kombinerat med tydliga mekanismer som minskar på fusket. Med ökade valmöjligheter och färre dåliga incitament skulle sannolikt färre fuska eller kringgå systemen.
Stefan Fölster, chefekonom Svenskt Näringsliv
Robert Gidehag, vd Skattebetalarnas Förening
