Csaba Bene Perlenberg, fristående kolumnist på Kvällspostens ledarsida. Foto: NORA LOREK
Csaba Bene Perlenberg, fristående kolumnist på Kvällspostens ledarsida. Foto: NORA LOREK
Csaba Perlenberg

Våld och hot är inte giltiga argument

Publicerad

Ökad polarisering och tramserier om "eliter" ligger bakom ökade hot och våld mot politiker och journalister.

En natt i september förra året vaknade Skurups dåvarande kommunstyrelseordförande tillika kommunalråd Pierre Esbjörnsson (S). Hans bil stod i lågor. I huset sov hans barn. 

 

I måndags morse öppnade Vestmanlands Läns Tidnings kriminalreporter Håkan Slagbrand sin ytterdörr och möttes av ett knytnävsslag. Tre veckor tidigare hade någon kastat in en så kallad molotovcoctail i hans bil som blev utbränd. 

 

Och i tisdags kväll attackerade någon eller några Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkessons bostad i Sölvesborg. Fasaden och en bil äggades och det smälldes smällare och eller fyrverkeripjäser. Försök gjordes även att ta sig in i huset och det rycktes i dörrar och knackades på fönster. Jimmie Åkesson var inte hemma vid tillfället, men hans sambo Louise Erixon, förtroendevald för samma parti i Sölvesborgs kommunfullmäktige och deras barn, fanns i huset. Polisen anser inte att incidenten är kopplad till andra liknande incidenter av äggning i Sölvesborg den senaste tiden.

 

Tre olika incidenter av våld och hot mot förtroendevalda som representerar helt olika politiska rörelser, och så en journalist. Tre olika attacker på demokratin som inte hänger samman - men som ändå gör det. Polariseringen av samhällsdebatten skördar ständigt nya offer. Vem ska representera oss i folkvalda församlingar om ingen längre vågar? Vem ska granska de folkvalda om ingen längre orkar? För exemplen av hot och hat är fler, och många. Alldeles för många - från både höger och vänster.

 

Politiker från alla partier och på alla nivåer, från kommunpolitik till riksdagsledamöter och statsråd erfar detta på daglig basis. Nyligen meddelade Miljöpartiets kommunalråd i Malmö Nils Karlsson att han inte ställer upp för omval nästa höst, delvis på grund av återkommande hot mot hans person. Det är hatfulla mail och brev och andra former av påtryckningar som journalister på i stort sett alla nyhetsbaserade medier, såväl reportrar som ledarskribenter, erfarit. Värst är det för kvinnliga politiker och journalister som mottar hot om sexuellt våld på ett sätt som deras manliga dito inte behöver hantera.

 

Vad har då politiker och journalister gemensamt? Kopplingen är inte helt uppenbar. En vag uppfattning om att båda kategorierna tillhör någon slags vagt definierad "elit", måhända. Det är en mycket svag förklaring. Aldrig tidigare har problemformuleringsprivilegiet varit så demokratiserat som i dag. I dag är alla publicister, alla potentiella opinionsbildare: Ett blogginlägg, en tweet. En debattartikel, en Facebookuppdatering. Alla har rätt till och möjlighet att uttrycka sig. Att hävda att det i dag finns en "elit", alldeles oavsett om det handlar om politiker eller journalister, är en tröttsam och daterad retorisk figur som hör hemma i en tid när journalister hade tolkningsföreträde och politiker var onåbara. Men den politiker som inte är nåbar på olika sociala medier har inget vidare politiskt kapital och den textjournalist som inte själv sprider sitt material och bygger upp en följarskara blir inte läst.

 

Det är just denna öppenhet som våldsverkarna och hatets fotsoldater vänder sig mot. Det är ingen protest mot koketterande, slutna rum - utan mot att öppenheten aldrig varit så omfattande som nu. Men våld och är inga giltiga debattargument. Det är ett svaghetstecken.

 

Csaba Bene Perlenberg är fristående kolumnist på Kvällspostens ledarsida.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Kvällspostens startsida

Mest läst i dag