Malmös polismästare Stefan Sintéus vid måndagens pressträff i Malmö i samband med inrikesminister Anders Ygemans (S) besök. Foto: BJÖRN LINDGREN/TT
Malmös polismästare Stefan Sintéus vid måndagens pressträff i Malmö i samband med inrikesminister Anders Ygemans (S) besök. Foto: BJÖRN LINDGREN/TT
Csaba Perlenberg

Lyssna på Malmöborna

Publicerad

Ikväll debatteras Malmö i SVT Opinion Live. Bland gästerna återfinns journalisten och författaren Lars Åberg, vars bok "Framtidsstaden" debatterats flitigt de senaste veckorna. Kvällens program kommer givetvis att handla om våldet i staden. I pudelns kärna återfinns frågan om vilken stad Malmö egentligen är, och vart staden och riket som helhet är på väg. Förhoppningar om viss nyans i frågan i kvällens debatt återstår att antingen infrias eller grusas. Åbergs version är entydig: Trots massiv stadsutveckling med arkitektoniska skrytbyggen är Malmö en förlorad bidragsstad tack vare ett hopplöst fallerat multikulti-experiment.

 

Samtidigt menade Moderaternas oppositionsråd Torbjörn Tegnhammar under onsdagskvällen att det råder ett "undantagstillstånd" i Malmö. Malmöborna håller inte nödvändigtvis med honom.

 

Förhoppningsvis har både redaktionen för SVT Opinion Live, Lars Åberg och Torbjörn Tegnhammar hunnit snappa upp dagens publicerade resultat av polisen i Malmös trygghetsmätning för 2016, som genomfördes mellan oktober och november bland 4 500 slumpmässigt utvalda hushåll (med svarsfrekvens på 56 procent). Undersökningens resultat är nämligen avgörande för den pågående och framtida diskussionen om Malmö.

 

Här kan det vara på sin plats att utfärda en triggervarning för alla Malmöhatare och Svärjevänner. Är ni beredda? Sitter ni ner? Har ni lagt undan skarpa eller lättkrossade saker? Är ni beredda att ifrågasätta fördomar och förutfattade meningar? Kan ni öppna era hjärtan för positiva nyheter om Malmö? Vågar ni tro gott om Malmö?

 

För såhär är det: Tyvärr, Malmö verkar inte riktigt gå helt åt helsike. Malmöborna uppger själva att de utsätts för färre brott under 2016 jämfört med föregående år - men samtidigt känner sig allt fler Malmöbor allt mer otrygga. Hur går det ihop?

 

Låt oss kika på resultaten innan vi försöker besvara den frågan. En överväldigande majoritet av Malmöborna, hela 75 procent, uppger att de inte utsatts för någon typ av brott överhuvudtaget. Samtidigt menar 77 procent att de känner oro för att utsättas för brott. Det vill säga att i stort sett samma mängd människor som uppgett att de haft ett supersäkert och brottslöst 2016 i Malmö, ändå känner oro för att det skulle kunna ändras. 18 procent, inte ens en femtedel, uppger att de någon gång under 2016 har avstått någon typ av aktivitet på grund av oro. Det är alldeles för många människor, men långt ifrån det undantagstillstånd som Torbjörn Tegnhammar (M) ger för handen skulle vara rådande i Malmö.

 

Malmös polisområdeschef Stefan Sintéus ger en fullgod förklaring i ett pressmeddelande:

 - Det finns med största sannolikhet en koppling mellan otryggheten och våldsdåden i Malmö, men jag vidhåller att det rör sig om kriminella som angriper andra kriminella. Att säga att tredje man inte skulle riskera att bli skadad vore fel, men risken är mycket liten.

 

Polisen lyfter även fram att tryggheten ökar och brotten minskar i två mycket omskrivna stadsdelar, Seved och Herrgården. I Seved har antalet personer som menar att de utsatts för hot om våld halverats på fyra år, sedan 2013. Ur pressmeddelandet: "Mätningen visar också att något färre personer utsatts för våld samtidigt som problem med nedskräpning har minskat."

 

Alltså: Samtidigt som det grova våldet ökar och allt fler människor, allt som oftast personer med koppling till grov organiserad brottslighet mördas, uppger Malmöborna själva att de allt mer sällan blir utsatta för brottslighet.

 

Malmös kritiker, och Malmöborna själva, borde lyssna mer på Malmöborna. Blanda inte ihop det ökade våldet med den allmänna situationen för en överväldigande majoritet av Malmöborna.

 

Våga tro på fakta.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Kvällspostens startsida

Mest läst i dag

Mest delat just nu