Csaba Perlenberg

De arga svenska männen saknar ord

Publicerad

De arga svenska männens brist på ord förminskar oss alla.

"Hoppas du blir gruppvåldtagen."

Meddelandet var kort och koncist. Och tro det eller ej men läsarmailet satte ett leende på mina läppar. För en gångs skull var hatet som innehöll ett underförstått hot om grovt sexuellt våld inte från en manlig läsare, utan formulerat av en kvinna. Om det innebär att näthatet är på väg att bli mer jämställt är oklart. Det bör dock konstateras att det sannerligen tillhör ovanligheterna med kvinnligt författat näthat.

I de allra flesta fall av upprörda och obscena mail från arga läsare är det just män som tryckt på skicka-knappen. Näthatet kan vara det mest ojämställda samhällsfenomenet som finns, och borde diskuteras utifrån orsak och inte verkan. Och även om näthat med innehåll av sexuella kränkningar i överväldigande grad är riktat mot kvinnliga politiker och journalister är näthatet även riktat mot män.

Hat är inte en åsikt. Det är ett känslotillstånd som är ett uttryck för frustration som i sin tur baseras i en känsla av maktlöshet. I fallet med de arga männen är det en förvriden uppfattning att man som priviligierad samhällsgrupp med stor makt i själva verket tillhör en maktlös minoritet. Och de mest maktlösa brukar också den högsta volymen, de största tonerna med det mest obscena innehålllet.

Men det mest signifikativa för denna grupp är inte hatet i sig, utan en uppenbar bristande förmåga att uttrycka sig på ett nyanserat vis. Det är inte den flärdfulla förolämpningens konst som gör sig tillkänna utan det grova, vårdslösa och simpla språkbruket.

Min in-box talar sitt tydliga språk: det som arga svenska män saknar i uttryckförsmåga, överkompenserar de i ren ilska.

Det är lätt att göra sig lustig över, men det är nästintill en kardinalregel att de mest hatiska och främlingsfientliga mailen har både en och två särskrivningar och i övrigt inte är särskilt välformulerade. Jag skriver inte det för att håna utan för att peka på mycket mer än ett rent semantiskt problem.

De undermåliga formuleringarna är ett demokratiskt problem. Det blir alldeles för enkelt att förneka flyktingar ett människovärde, om man själv saknar förmåga att uttrycka sig på ett värdigt sätt. Det man själv saknar kan man därmed förvägra andra. Nyanserna, eftertanken, förståelsen. Allt detta är förvägrat både avsändare och mottagare.

De svenska arga männens blinda fläck är inte sällan kolsvart. En man som uttrycker sig hatiskt saknar per definition nyanser. Känsloregistret är uppskruvat till max. Och saknar man förmågan att bruka ett språk i all sin nyansrikedom, kan man heller inte ta till sig information som inte överensstämmer med den svart-vita världsbild man rör sig i. Gråzoner blir omöjliga att registrera, och man blir relegerad till att endast kunna använda orden "ja" eller "nej" men inte det mer tvekande och eftertänksamma ordet "kanske". Då blir en tanke som "Kanske är det inte så att alla manliga invandrare är kriminella och tafsande på unga tjejer i badhallarna" en språklig omöjlighet, en tankemässig provokation.

Sverige får kanske ett överskott av män i och med invandringen. Men de arga svenska männen har ett underskott av ord i sin vokabulär. Det förminskar oss alla.

Tack för att du hjälper oss att rätta fel!

Även om vi alltid försöker skriva så korrekta artiklar som möjligt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din felrapport. Rapportera vad i artikeln som inte stämmer i formuläret nedan. Det kan handla om stavfel, bildfel, syftningsfel eller faktafel.

Var gärna så tydlig som möjligt angående vad felet gäller. Tack för din hjälp!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattsonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning. Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning.


Till Kvällspostens startsida