Ålbeståndet minskar kraftigt trots förbud

Publicerad

I programmet "Pluras kök" kunde man nyligen se Plura på plats i Barcelona i färd med att laga ålyngel - angulas.

Inte med ett ord nämnde kändiskocken att mängden europeisk ål har minskat med mer än 95 procent de senaste tre årtiondena, eller att rådet från vetenskapsmän är att ingen ål alls bör dödas - om våra barnbarn ska leva i en värld där det fortfarande finns ålar. Däremot fick tv-publiken höra vad de friterade utrotningshotade ålbebisarna smakade som: "Överkokt spaghetti".


I Skåne sägs det att det enda man ska minnas från ett bra ålagille är att man gick dit, och att man sedan kom hem. Skämten haglar kring konsumtionen av detta uthotningshotade djur. I Londons East End ska eel pie and mash sköljas ner med rikliga mängder ale, och i Bryssel behövs vitt vin för att skölja ner ål i simmig grön sås.

Medvetenheten kring ålens akuta läge är trots mer än tio års vetenskapliga larm, fortfarande beklämmande låg. Ofta bottnar lugnet i en över-tygelse om att just den lokala ålen fiskas uthålligt. Inget kunde vara mera felaktigt. Det finns ingen lokal europeisk ål. Franska, spanska och svenska ålar leker på ett enda ställe på planetens yta - i Sargassohavet - där de förökar sig och sedan dör.

Men försöken att rädda ålen har varit tafatta, milt sagt. 2007 antog EU-länderna en lag för att skydda ålen, men när insatserna utvärderades år 2012 kunde man konstatera att länderna inte når upp till målen i lagen.

Ålfisket fortsätter, handeln med ål fortsätter. Tv-kockarna lägger ål i sina grytor.

I dag röstar Europaparlamentet om två förslag från oss gröna:

Att EU-kommissionen senast i mars 2014 måste ta fram ett nytt lagförslag som går ut på att ålen faktiskt ska räddas.

Att EU-kommissionen måste utvärdera de ifrågasatta insatserna med att fånga ålyngel i en del av Europa och plantera ut dem på ett helt annat ställe.


Utplanteringen av ål framställs av förespråkarna som ett sätt att gynna ålbeståndet samtidigt som det gör det möjligt att bedriva "hållbart" ålfiske. Men det saknas publicerade vetenskapliga data som stöder den tesen.

I Sverige finns det ett "förbud" mot ålfiske, men undantag gör att många fiskare ändå får fånga ål. Den svenska regeringen bör snarast införa ett totalt stopp för ålfisket - det behöver man inte vänta på ny EU-lagstiftning för att göra.

Var och en av oss bör tills vidare låta bli att äta utrotningshotade djur. Det som verkligen hotar traditioner med ålagillen är inte om vi stoppar ålfisket, utan om vi fångar och dödar den sista ålen. Ceremonierna kring festandet går utan tvekan att hålla vid liv med andra substitut till ål; sill finns i överflöd - liksom överkokt spaghetti.

 

Isabella Lövin, Europaparlamentariker (MP)

Kew Nordqvist, riksdagsledamot (MP)

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Kvällspostens startsida

Mest läst idag