Malin Hagberg-Andersson på Karlskrona turistbyrå har ett flaskskepp i form av en ubåt, ett minne från dagen då stillsamma Karlskrona blev toppnyhet över hela världen.
- Jag har rest mycket, och om man säger att man kommer från Karlskrona, "där den ryska ubåten gick på grund", då vet alla, säger hon.
Så länge ubåten låg i skärgården var det ruggigt att ha den där. Folk trodde att det var en rysk infiltration när det blev tv-störningar.
- Vi hade en stor turistkongress just då, och samma kväll hade vi en middag ute på en av öarna. Det var kusligt, säger Ove Persson som var turistchef i Blekinge då.

Bra reklam för Karlskrona

Men så fort Sovjetunionen hade bärgat sin kärnvapenbestyckade båt, då visade sig dramat vara Karlskronas lycka. Det producerades souvenirer och vykort på ubåtstema i massor.
- Hur många tusen det sålde vet jag inte, det kommer fortfarande folk och frågar efter det, säger Ove Persson.
30 år efter grundstötningen är U 137 hetare än någonsin.
- Precis när det hände var det så himla stort, och så känsligt. Nu är det inte så längre, och vi kan dra nytta av vårt kändisskap, säger Malin Hagberg-Andersson.
I dag kan turisterna åka på ubåtskryssning i Karlskrona. Företaget Saltstänk kör samma väg som U 137 kom, och stannar till bredvid grundet.
- Där har någon satt upp en förbudsskylt där det står "ubåtstilläggning förbjuden". Det brukar folk tycka är väldigt roligt. Sedan blir det snack om ifall det var meningen att gå in i fjärden eller ej.
- Alla har sina teorier, säger David Malmberg.
Dramat började egentligen på kvällen den 27 oktober 1981. Då hörde ortsbefolkningen mullret då grundstötta U 137 försökte köra sig loss, men det var så dimmigt att ubåten inte syntes från land.

Skulle åka till sina nät

Nästa morgon körde fiskaren Bertil Sturkman rakt på ubåten, då han skulle vittja sina gäddnät. Han sprang hem till fiskarkollegan Ingvar Andersson och dennes svärson Per Sollin, då 29, skiftledig brandman som var hemma med sin bebis. Ingvar ringde till örlogsbasen - Per Sollin ringde Kvällsposten. Det var reportern Sven-Olof Gunnarsson som svarade. 30-år senare. I går var Sven-Olof Gunnarsson tillbaka på Kvällspostens redaktion. 1981 var han morgonreporter och tog emot Per Sollins makalösa tips om ubåtens grundstörning. Foto: Joachim Wall
- Det var på den tiden man gjorde tidning på morgonen. Vi började klockan fyra. I stort sett brukade man vara färdig vid tio, så jag satt väl där med fötterna på skrivbordet. Så ringde det till tusentipset, berättar Sven-Olof Gunnarsson.

Förstod att det var sant

Rösten i telefonen sa: "Jag heter Per Sollin och ringer från Karlskrona. Det är så att det står en ubåt på grund i skärgården". Tipset var helt osannolikt - men Sven-Olof Gunnarsson trodde omedelbart på tipsaren.
- Jag förstod direkt att det var något rejält. Han lät nykter och bra, och jag hörde att det var en trygg pojk. Sedan fick jag detaljerna, och det fanns inga glapp i det. Inget talade för att det var en bluffare.
Resten är historia. De närmaste dagarna blev Per Sollin intervjuad av journalister från hela världen. Per Sollin (tv) tipsade Kvällsposten om ubåten som gått på grund efter att han och svärfar Ingvar Svensson gjort upptäckten. Foto: Sven-Erik Johansson
- Vår son var ju nyfödd, så jag hade inte lust att vara med i tv. Då erbjöd de sig att hämta mig i helikopter. Nästa dag ringde de utländska journalisterna. Alla frågade: "Is it really true?".

Väldigt dålig tidpunkt

Tidpunkten var sämsta tänkbara för de svensk-ryska relationerna, menar fredsforskaren Wilhelm Agrell. Sovjet hade gått in i Afghanistan, Ronald Reagan var nyvald som USA:s president.
- Avspänningen från 60- och 70-talen var definitivt död. Nu tolkades det som att Sverige hade dragits in i den öst-västliga konflikten, säger han.
1980 hade marinen jagat en främmande ubåt vid Utö i Stockholms södra skärgård med sjunkbomber, och ända sedan 1950-talet hade försvaret då och då registrerat främmande farkoster på svenskt vatten.

Mer marina pengar

Efter U 137 blev det en etablerade sanning att Sovjet låg bakom allt detta. "Äntligen" lär vicemairalen Bengt Schuback ha utropat. På kort sikt innebar ubåtskrisen mer pengar till marinen. På lång sikt, kanske, att Sverige blev ett västland bland andra.
Om inte U 137 hade gått på grund i Gåsefjärden - "det är en rätt så liten roderrörelse det handlar om, konstaterar Wilhelm Agrell - så hade neutralitetspolitiken kanske varat längre, och EU-inträdet kommit senare.
- I början av 90-talet fanns det i Sverige någon form av "samarbetesunderskott". Sverige var isolerat, neutraliteten uppfattades plötsligt som problematisk. Att man gick med i EU, det är möjligt att det finns en sådan effekt av U 137, säger Wilhelm Agrell.
- Men nu är vi ute på djupt vatten.