Vittnesmål om apartheid

Publicerad
Uppdaterad
Jenny Maria Nilsson ser en fotograf som inte skyr det starka ljuset.
The Cradock Four var fyra antiapartheidaktivister som mördades av Sydafrikanska säkerhetspolisen 1985. Vid något tillfälle strax efter stod en liten, smal pojke framför deras gravar och höjde armen i en kampgest, en salut till de mördade. Ögonblicket fångades av fotografen David Goldblatt och nu kan alla som vill se det på Malmö konsthall.
Skillnaden mellan den illa klädda svarta pojken framför kameran och den vite judiske fotografen bakom var stor, men något förenade dem – kampen mot apartheid.
Goldblatts gärning är en livs-lång betraktelse av sociala och politiska förändringar i det sydafrikanska samhället. Hans dokumentation av relationen mellan den enskilda människan och de strukturer hon lever i kan inte önskas bort, i hans bilder uppenbaras hur förtryck ser ut och hur det verkar.
Goldblatt, snart 80 år, är oförtrutet verksam. Numera följer en säkerhetsvakt honom på resorna för att skydda både den åldrande fotografen och den dyrbara kamerautrustningen. Sedan länge är han erkänd som en av vår tids viktigaste politiska fotografer och år 2006 mottog han Hasselbladspriset.

Annat var det i början. Det tog honom flera år att lära sig att fotografera hyfsat. Hans far som drev en herrekipering betalade – utan den unge herr Goldblatts vetskap – en bröl-lopsfotograf för att anställa sonen som assistent.
Kvalitén blev med tiden utmärkt, hantverket gott, det fyller sin funktion men det är bildernas information som är viktig. Flera fotografier är tagna i ett obönhörligt stickande starkt ljus mitt på dagen då skuggorna är korta, den typen av ljus som fotografer vanligtvis skyr, men Goldblatt undvek varken det besvärliga ljuset eller den obönhörliga sanningen.

I sin bok The structures of things then beskriver Gold-blatt: ”It was to the quiet and commonplace where nothing ‘happened’ and yet all was contained and immanent that I was most drawn.”
Han sökte aldrig våld eller dramatiska händelser utan det ständigt nötande i tillvaron, det som formade det sydafrikanska samhället och människors uppfattningar.
Bilderna visar två olika världar, och skillnaden består inte enbart i fattig eller rik, svart eller vit utan också i den mellan förtryckt och förtryckare.
Goldblatt kunde i kraft av sin vita hud levt ett bekvämt liv, men han valde sida och hade ett sätt att utöva makt – sin skarpa blick som han översatte till fotografi.

Jenny Maria Nilsson
kultur@kvp.se

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Kvällspostens startsida

Mest läst i dag