Skokloster Motormuseum var länge ett tempel för älskare av veteranfordon. Det öppnade 1963 då slottets ägare Rutger von Essen gav allmänheten möjlighet att se hans unika samling av bilar och motorcyklar.
14 år senare köptes museet av Gunnar Wretner, vars son tog över efter faderns frånfälle och drev det vidare till 2007 då han beslöt att avyttra samlingen.
Fyra intressenter med 20 miljoner på fickan dök snabbt upp, alla från Simrishamns affärsvärld, och lagom till Nationaldagen kunde Österlens Motor- och Teknikmuseum Autoseum invigas i stadens industriområde.
Det är en omfattande kollektion som visas, kompletterad med ett dussin inlån från Tekniska museet i Stockholm.

På plats i den tidigare slaktmaskinfabriken finns 43 tre- och fyrhjuliga bilar från 1898 och framåt, 26 motorcyklar, tre flygplan (Draken, DC3 och Saab Safir) invid vagnar, trampcyklar och båtmotorer.
Att singla ut enskildheter känns orättvist visavi samlingens många nummer, men en åktur i en De Dion Bouton från 1905 vore onekligen frestande. Eller att ta plats i den kungliga Cadillac med registreringsnummer A 4 som i september 1946 gick av vägen vid Skärholmen och gav upphov till namnet Kungens Kurva.

En kulturhistorisk favorit är också trehjuliga Phänomobil från 1913 på åtta hästar – en
föregångare till de thailändska motorcykeltaxis som kallas
tuk-tuk. Sveriges första Phänomobil köptes för övrigt av Konsum i Stockholm – för brödleveranser.
Sedan kan det vara kul att veta att T-Fordarna i Sverige runt 1920 kostade adertonhundra kronor. Liktydigt med ungefär fyrahundra dagslöner för en manlig arbetare.
Fartvidunder nummer ett, slutligen, är Arnold Sundqvists Silver Streak från 1971 med en topphastighet på 858 km/h. Med samma Westinghousemotor som i det amerikanska Starfighterplanet.
Privatmuseet Autoseum är tveklöst ett lyft för Simrishamn och Österlen.

C-J Charpentier
kultur@kvp.se