Riktiga byggnader

Publicerad
Uppdaterad
Hallå där ungdomar, var var ni den här debattkvällen? Medelåldern var hög, inget fel i det, men olika generationers frågor behövs.
En vän sa en gång ”vi kanske helt enkelt inte kan bygga mänskligt längre”. Emellanåt är jag rädd att han har rätt. Trots arkitektkårens skicklighet och goda avsikter så tycks människor missnöjda.
Grovt generaliserande gillar folk – vilka nu de är–- det som byggdes fram till 1940-talet medan endast några är förtjusta i det som uppförts under senare hälften av 1900-talet. Lars Lavesson berättar att någon frågat honom ”varför bygger ni inte sådana där riktiga byggnader?”.

Hallå där ungdomar, var var ni den här debattkvällen? Medelåldern var hög, inget fel i det, men olika generationers frågor behövs.
Det behövs även fler öppna forum av det här slaget där en publik kan ställa frågor till en kunskapsrik panel.
Medan Leo Gullbring ville tala om visioner och visa bilder på storslagna byggnader runt om i världen ville publiken diskutera konkreta, lokala planer angående Kristallen och Sockerbruksområdet.
”Bilbao-effekt, är det vad vi vill ha?” undrar Marco Pusterla och syftar på Guggenheimmuseet som byggdes där och skapade en ”buzz” kring staden – en så kallad signaturbyggnad.
Han vill hellre fokusera på förnybarhet och hållbar arkitektur.
Linda Fagerström talar om plop-art, offentlig konst som ploppas ner utan förankring bland varken brukare eller befintlig miljö.
Hon menar att byggnader med motsvarande kvaliteter kan kallas för plop-arkitektur.
Jonas Olsson påpekar att möjligheterna att utföra det mer innovativa helt praktiskt är begränsade och arkitektur framstår sannerligen denna kväll som problemlösningarnas konst.

Jag tycker mig kunna skönja en attityd bland några av arkitekterna att Lundabor är missnöjda med allt som är nytt.
Jag tror de är missnöjda med allt som är fult.
En dam i publiken frågar hur materialen åldras och påpekar att flera glasfasader redan ser sjaskiga ut.
Pusterla säger att det inte måste vara glas eller akryl, det kan lika gärna vara sten, och nog skulle det vara spännande om fler nya byggnader var inspirerade av till exempel domkyrkans estetik och material.

Personen som efterfrågade riktiga byggnader hade sedan svårt att ange vad det är.
Kanske lever vi i en förvirrad tid, men det egensinniga står inte av nödvändighet i motsats till det traditionella.

Jenny Maria Nilsson
kultur@kvp.se

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Kvällspostens startsida

Mest läst i dag