Två färgstarka konstnärer, med rötterna utanför konstvärlden, har intagit Malmö konsthall. Misaki Kawai och Chris Johanson. Det är inte Picasso, Matisse eller någon annan "stor" konstnär som är förebilder för dessa relativt unga konstnärer.
Det är populärkulturen som har kickat i gång deras konst. Misaki Kawai är influerad av film och serieteckningar och särskilt av den japanska mangastilen heta-uma, vilket betyder bra-dålig. Tekniken må vara dålig, men trots detta kan resultatet bli bra. En hållning som jag har stor respekt för.

Kawai är extremt produktiv och ger sig ofta ut utanför institutionerna för att genomföra olika projekt tillsammans med icke-konstnärer. Vilket Chris Johanson också gör. Kawai var nyligen i Rosengård och skapade en stor väggmålning tillsammans med ungdomar där - och hon har kreerat en aktivitetsbok för barn som ska delas ut till alla tredjeklassare i Malmö. Hon fungerar uppenbart fantastiskt bra utanför institutionerna och arbetar i en demokratisk anda som avdramatiserar konsten.
Det har en doft av 1960-70-tal som jag har en stor sympati för. Men som konst innanför konsthallens väggar finner jag den lite väl barnslig. Den väger helt enkelt för lätt. Att gå omkring i hennes tredimensionella sagobok är förvisso ganska kul, men det stannar vid det.
Chris Johanson har lite mer svärta trots hans klara färger och serieteckningsstil. När man kommer in i konsthallen möts man av baksidan av hans kollageartade målningar som står som på parad i hallen. Lite kaxigt. Johanson kommer från den kaliforniska punk/skate-scenen. Han är konstnär och musiker och spelar i olika band. Det finns ett antal ljudinstallationer i utställningen där man kan ta del av hans relativt lågmälda musik.

Det som imponerar mest på mig är hans stora pyramid som han byggt av 3 600 lastpallar. På toppen av denna lyser solen. En återvinningsbar variant av faraonens Djosers trappstegspyramid. Denna var avsedd som en grav åt honom själv. Han ville nå himlen. På Malmö konsthall kan man nå, inte himlen, men väl solen. Det är bara att klättra upp för pyramiden. The sky is the limit, reach for the sun. Yeah!

Conny C-A Malmqvist
kultur@kvp.se