Vill man uppleva levande musik är det i Malmö man ska bo.
Malmö är unikt i Sverige när det gäller antalet scener för det som brukar kallas populärmusik. Detta framkommer i ett arbete signerat kulturproducenten Birgitta Persson, utfört för Malmö Kulturstöd.
Hon har intervjuat många i staden som jobbar med att arrangera små och stora konserter. Och hon har fått synpunkter som att Malmös utbud ”saknar motstycke i Norden”.
De intervjuade påstår att ”Malmös musikliv kännetecknas av ett enormt och rikt utbud av hög kvalitet inom alla genrer” och att ”Malmö har potential att utvecklas till en internationellt sett intressant musikstad”.
Förmodligen är detta helt rätt.
Malmö har fantastiska musiktempel som KB, Debaser och Babel och ett stort antal andra ställen att besöka för oss som vill uppleva bra musik. Vad händer till exempel på Palladium, Blå båten eller på Victoriateatern?
Vad Malmö dessutom har, det är artister.
När det gäller rock, blues, country, jazz, folk och annat som är fundament i dagens populärmusik, finns i Malmö storheter som Mikael Wiehe och Nisse Hellberg. Och bakom dem har vi namn som Ulf ”Masken” Andersson, Steve Grahn, Sir Jay & His Blue Orchestra och Buckaroos, om vi ska hålla oss till veteranerna.
Men här finns också en framtid. Lotta Wenglén, Pontus Snibb, Mats Nilsson och Svante Sjöblom har allt som behövs för att bli något stort. Lägg sedan till Richard Lindgren och Andi Almqvist, som med sina senaste cd-plattor visar att de håller världsklass.
I Birgitta Perssons rapport ställs frågan: ”Vad saknas i Malmö?” och svaret är bland annat små och snabbt tillgängliga scener. Här blir jag konfunderad. Har hon missat alla de småställen där musiken lever, som faktiskt finns?
Flera pubar i Malmö lockar med levande musik varje vecka, till exempel Fagans, Paddys och Pickwick. Det finns också småkrogar som Bakfickan och Bodoni. Det finns Estrad och Bakersfield och ännu fler.
Många av dem nämns inte i rapporten, men alla är de viktiga i jobbet som behövs för att göra Malmö till en ”internationellt sett intressant musikstad” – vilket stan har potential till, enligt rapporten.
Hur detta ska bli verklighet tycks ingen kunna svara på.
Men varför inte titta på hur Austin, TX, gjorde den 29/8 1991, då man lanserade sig som ”Live Music Capital of the World”? Denna stolta slogan antog man sedan det hade konstaterats att man hade fler musikställen än både Los Angeles och New York. Den används fortfarande i all marknadsföring av stan. Och alla som landar på stans internationella flygplats möts av levande musik redan i ankomsthallen. Austin har även en årlig musikfestival som besöks av musikälskare från hela världen. Till och med skåningar åker dit.
Ska Malmö bli känt som ”Sveriges musikhuvudstad” (eller varför inte Nordens?) måste begreppet få ett innehåll. Det är fullt möjligt, men man måste veta vad man vill åstadkomma och jobba för att nå dit. Och då kan rätt marknadsföring se till att musiklivet i Malmö blir en turistattraktion.
Larz Lundgren
kultur@kvp.se
