Martin Lagerholm: Bonnier Panaches utgivningsserie fyller 65 men ser lyckligtvis inte ut att fundera på pension.
Jag minns från min litterärt uppvaknande ungdom de på en gång lockande och respektingivande omslagen med den plymförsedda antika hjälmen. Redan bokseriens namn, Panache, skapade ett slags förförisk förvirring hos den vilsne tonåringen. Vad är en panache?
Lika eggande var förstås de exotiska och ofta okända författarnamnen: Maria le Hardouin, Arno Schmidt, Bohumil Hrabal... Formmedvetna modernister från när och fjärran, avantgardistiska särlingar som här fick representera den riktigt exklusiva översättningslitteraturen. Den oantastliga kvaliteten i utgivningen bekräftades tidigt genom namn som Camus, Joyce och T. S. Eliot, och på senare år av obestridliga litterära snillen som Anne Carson, W. G. Sebald och Thomas Pynchon.
Bonnier Panaches utgivningsserie fyller hur som helst 65, men ser lyckligtvis inte ut att fundera på pensionen med tanke på att man ännu ger ut en handfull titlar årligen. Tvärtom tycks lusten till den stora litteraturen ännu vara intakt, det märktes inte minst när Panacheansvarige förläggaren Magnus Bergh och översättaren Inger Johansson på Internationell författarscen samtalade om Panaches historia och den översatta litteraturens ställning i Sverige på Stadsbiblioteket i Malmö i går kväll.
Johansson översätter bland andra den globalt hyllade rumänske författaren Mircea Cartarescu, en av vår tids mer självskrivna Panache-författare, främst uppmärksammad för sin i alla bemärkelser gränslösa Orbitór-trilogi.
Nu är han emellertid aktuell med en ny titel på Panache,
Dagbok (19942003), där han bland annat beskriver arbetet med nämnda Orbitór.
I ett efter de här offentliga omständigheterna ovanligt spirituellt samtal med författaren och kritikern Eva Ström direkt efter Panache-samtalet lade en avspänd, underhållande och snartänkt Cartarescu ut texten kring en rad olika motiv och huvudlinjer i sitt författarskap, men först efter att högt ha uttryckt sin beundran för den majestätiska arkitekturen i stadsbibliotekets Ljusets kalender.
Månne en konkret avbild av Cartarescus egen litterära byggnadskonst?
Martin Lagerholm
kultur@kvp.se