Jesus Christ Superstar är en av tidernas mest älskade musikaler. Den skrevs i Swinging London av det musikaliska geniet Andrew Lloyd Webber och den superbegåvade textförfattaren Tim Rice, två ynglingar som vid den tidpunkten fortfarande hade sina karriärer framför sig. När rockoperan om Guds son sätts upp i Malmö 2008 kommer den tillsammans med Kristina från Duvemåla att gå till den svenska musikalhistorien.
Teaterunionen har i dagarna presenterat aktuell jämställdhetsstatistik inom svensk scenkonst och operavärlden ligger risigt till. Därför är det inte särskilt djärvt att påstå att Jesus Christ Superstar är en manlig musikal. I rollistan finns 23 karaktärer som spelas av män. Därtill två kvinnor: Maria Magdalena, som i Ronny Danielssons regi gör större anspråk på fysisk närvaro jämfört med originalet, och Pontius Pilatus hustru.

Maria Magdalena av i dag rymmer en unik spännvidd från teologi till populärkultur. En Googlesökning visar den tyska sångerskan Sandras slagdänga från 1985, Maria Magdalena på Youtube, vid sidan om med mer eller mindre seriösa diskussioner på bibelsajter. Dan Browns Da Vinci-koden, där Maria Magdalena lanseras som Jesu jämlike, ställs mot synen på Maria Magdalena som prostituerad.

Emma Lyrén har spelat Maria Magdalena sedan premiären på Malmöoperan i oktober. I morgon kväll gör hon sin sista föreställning innan hon går av scenen för att bli förälder. Åsa Fång tar över rockoperans kvinnliga stafettpinne.
Vem är Maria Magdalena?
EL: Vi har försökt ta oss bort från den konventionella bilden av musikalens Maria som horan som haft tiotusen män, och som ses som ett offer som blir upplockad av Jesus och är tacksam för det. Vår Maria har valt detta själv. Det svåra är att materialet inte ger plats för att visa den processen. Hennes två solon är väldigt timida och tillbakadragna och det underbygger bilden av kvinnan som vårdar och går in och tar på sig offerjackan. Det har varit ett spännande motstånd att se hur och var och när vi kan få in en annan bild av henne i just det här formatet.
ÅF: Hon blir mycket betraktare. Utmaningen är att visa hennes styrka genom att betrakta.
EL: Ja, hon får i stor utsträckning stå och iaktta och får inte vara med riktigt i lärljungegruppen. Även om Jesus redan från början visar att han tycker att hon är okej så tar det en stund in i rockoperan innan hon blir en i gänget. Där har vi rotat.
ÅF: Vi ser det som att Maria Magdalena klarar sig själv. Hon är inte gift.
EL: Det är väl oerhört provocerande såklart, och måste ha varit på den tiden. De nya rönen är ju att man har sammanblandat de olika mariorna i bibeln. Och den här Marian kanske inte var den prostituerade som hade sju demoner som skulle fördrivas. Utan det var en självständig kvinna med pengar som sponsrade lärjungarnas verksamhet.
I vår tolkning har vi också lagt till att hon ägnar sig åt healing, som Jesus tycker är jättespännande. Sedan tror de säkert på samma gudom ändå. Men hon har sin kraft och det finns ett andligt utbyte. Vi har försökt hitta en jämbördighet, att Jesus och Maria är väldigt lika.

Går det att förstå vilken relation Maria har till Jesus? Å ena sidan kärleksrelation, å andra sidan moderskänslor. Å tredje sidan den andliga samhörigheten. Hur axlar man allt det som artist?
EL: Det utrymme som man gärna hade velat ha för henne, finns inte såsom det är skrivet. Det gör det hela väldigt svårt.
ÅF: Att fylla henne med alla de här känslorna och få fram dem blir tufft. Man får bara försöka ha det i sig och lita på att det kommer inifrån.
EL: Ola (Salo) har pratat mycket om att Jesus och Judas är samma karaktär. Men jag skulle vilja sträcka det till att Maria, Judas och Jesus bildar en treenighet, vid sidan om triangeldramat.
Ni nämnde att Marias solon är väldigt återhållna, med långa toner i lågt register och långsamt tempo. Samtidigt som de är så förbehållslöst vackra. Hur känns det?
EL: Lite frustrerande, för både Jesus och Judas har ju öslåtar.
ÅF: Man kommer nog att ha många känslor i sig som man vill få ut. Frågan är om det finns utrymme för det? Det lär jag märka när jag väl står på scenen!
Var gör man av överskottet då?
EL: Det kommer i så fall ut i raden ”Jag har aldrig känt så här”, (ur ”Hur ska jag kunna älska”, originalets ”I don't know how to love him”). Men det är ändå inte den kalibern som Judas och Jesus. Musiken är mycket mer finlir, mjukare, hon får aldrig visa ilskan. Man får ta ut den i små duttar.
Så det finns en konflikt i vad hon känner och rymmer, och vad hon uttrycker med sången?
EL: Ja, hon har ju svårt med närheten och att släppa till. Judas vågar ta plats men Maria gör inte det på samma sätt. Det blir också en stark spänning som man kan tolka som att det är hennes egen person som håller henne på mattan. Hon säger ju: ”tänk om jag skulle ta plats, tänk om jag skulle säga jag behöver dig”.
Tänk om…
EL: Ja, tänk om. Vi har lagt till att hon löper amok och rusar in och kysser Jesus passionerat. Men också att det kanske inte händer, det kanske bara är hennes fantasi.

Malena Forsare
kultur@kvp.se

Fotnot: Emma Lyrén gör sin sista föreställning i morgon kväll. Åsa Fångs debut sker 27 december. I februari blir det ytterligare en ny Maria Magdalena.