Frågor om moral

Publicerad
Uppdaterad
Cecilia Parsbergs pappa var militär och när hon berättade att hon tänkte bli konstnär sa han ”Ska du leva i fantasin i hela ditt liv?”
Nu blev det inte så. Parsberg, som är aktuell med A Heart From Jenin på Fotografins rum i Malmö, har vistats i den värsta typen av verklighet.
Palestinske Ahmed fick aldrig besöka Haifa. Han sköts ihjäl som 13-åring av en israelisk krypskytt, hans organ donerades och en israelisk flicka i Haifa mottog hjärtat. Om detta bland annat berättar Cecilia Parsberg.
Hon har gjort flera resor till Västbanken; år 2002 dokumenterade hon förstörelsen i Jenin och nu har hon återvänt för
att sammanställa ytterligare
en bit historia från en av världens mest härjade platser – där ingår berättelsen om Ahmeds hjärta.
Livet på Västbanken förefaller outhärdligt – hur förmår man föda och fostra barn vars liv nyckfullt kan släckas av en krypskytt eller självmordsbombare?
Cecilia Parsberg mejslar varsamt fram dessa människors liv. Hon tar död på fördomar jag inte ens visste att jag hade och breddar seendet på ett nyanserat och skarpt sätt. 

Parsberg är aktivist medan Lukas Einsele arbetar i en tradition av socialt dokumentärfoto. Det går mode i om konstnärer ska arbeta från ”insidan” som Parsberg eller ”utsidan” som Einsele, men olika perspektiv har för- och nackdelar. Einsele använder en klassisk målerisk estetik, han berättar med storformatskamera på stativ vilket ger en känsla av kvalité och tidlöshet och han nämner tyske romantikern Caspar David Friedrich som inspiratör.
Sedan 70-talet har det funnits ett fördömande mot att beskriva tragik med hjälp av skönhet. Einsele känner till kritiken, men undrar hur alternativet skulle se ut. Einsele beskriver landminan som en metafor; något planterat vid en viss tid, på en viss plats påverkar plötsligt och aggressivt människors liv såsom även ord och handlingar kan.
”Varför gör du det här arbetet?” frågar jag Einsele.
”Jag är kanske dum, men jag frågar mig bara; vad kan jag göra?”
Utställningen i Fotografins rum ställer frågor om människors moral, ett svårhanterligt begrepp som varit ute i kylan nästan lika länge som det goda och det vackra. Ett föräldrapar donerar sin sons hjärta till fienden, människor vars kroppar kommit i vägen för andras maktbegär porträtteras. Jag ska tänka på dem och minnas dem.

Jenny Maria Nilsson
kultur@kvp.se

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Kvällspostens startsida

Mest läst i dag