På Lunds konsthall pågår den internationella utställningen Social Fabric. Jag läste pressmeddelandet och blev full av förväntan. Utställningen handlar om kolonialism, världshandel, facklig och politisk aktivism, "en utställning som ser närmare på vår tids orättvisor och dess historiska bakgrund". Tonvikten ligger på den indiska textilproduktionen och handeln med Storbritannien. Här finns också hänvisningar till Karl Marx som på 1800-talet skrev om bomullshandeln.

Det lät onekligen spännande. Laddat!

Tog tåget till Lund och såg vad som bjöds. Jag blev besviken.

Jag blir nästan alltid lika besviken på så kallad "politisk konst" av i dag trots mitt eget politiska engagemang. Jag borde fattat misstankar långt innan. För politisk samtidskonst är allt som oftast anemisk och trist, hur angeläget ämnet än är. Och det har att göra med att konstnärerna och kuratorn leker forskare. För mycket hjärna, för lite hjärta. Jag vill bli berörd, inte uttråkad.

När man kommer in i hallen möts man av Alice Creischers stora installation med titeln: Apparatus for the Compensation of the Pressure of Wealth during the Contemplation of Poverty. Fin titel.

När jag gick runt i installationen förstod jag inte särskilt mycket. Att mycket av installationsmaterialet var i textil var uppenbart och att det ingick två målningar som ett slags scenografi i vilken en västerländsk kvinna betraktar en indisk tiggare. Men om man konsulterar hennes 24 sidor långa text så förstår man lite bättre vad det hela handlar om.

Gör gärna det. Det tar en stund.

Överhuvudtaget är detta en utställning tyngd av text. Den är extremt tidskrävande. Förutom alla texter man måste ta sig igenom så är de många videofilmerna och ljudinstallationerna sammanlagt många timmar långa. Det finns också olika arkiv där de forskande konstnärerna samlat material som ska belysa temat.

Så, alla som har en tre, fyra timmar över, kan säkert få utbyte av utställningen. Men som sagt; det krävs mycket texttuggande. Själv föredrar jag att läsa en bok i ämnet – i en bekväm fåtölj – och författad av en riktig forskare.

Conny C-A Malmqvist

kultur@kvp.se