Fångad i språnget

Publicerad
Jan Hemmel har varit på Galleri Lilith Waltenberg i Malmö och sett Hertha Hansons målning av gränsvakten i språnget.
Ni känner väl igen mannen som är fångad mitt i språnget? – Det är den östtyske gränspolisen Conrad Schumann i Berlin som 1961 hoppade över taggtrådshindret mellan öst och väst och blev en symbolfigur i det kalla kriget. Berlinmuren hade börjat byggas, det var i sista minuten Schumann valde sida.
Han passerade en gräns, och både han och hans tillvaro förvandlades.
”Allt är nu möjligt och ingenting kommer att förbli vad det har varit”, skriver Hertha Hanson som en kommentar till gränsöverskridandet. Hennes målning av gränsvakten i språnget hänger på väggen i Galleri Lilith Waltenberg i Malmö. Titeln är genom okänd terräng.

Det är ingen enkel symbolik i Peter Leiblings berömda fotografi som Hertha Hansson har komprimerat. Mod eller svek? Hyllning eller förakt kan bero på från vilken sida man såg handlingen. Politiskt ställningstagande eller hastig impuls?
Handlingens konsekvens går inte att hejda. Conrad Schumann begick självmord 1998.
I livet finns många gränser att överskrida, eller att oroligt hejda sig vid. Hertha Hansons målningar på hennes hemsida har namn som ”flyktpunkten”, gränsmarker, borderline och en mycket vacker blyertsteckning heter I natt korsar vi gränsen.
Det är ett tema som kan handla om ett dramatiskt språng, men också om liv och död och åldrande. Hertha Hanson hanterar det fint även i text: ”I ett ständigt flöde av tid existerar tingen kring oss. Vi lever i flödet, översköljda och omslutna. Desperat försöker vi separera tingen från varandra, den ena stunden från den andra. Vi skapar tidpunkter, försöker skilja den ena tiden från den andra. Allt för att stoppa flödet, särskilja en stund, fånga den med ting och människor inuti.”
Utställningen pågår till 29 maj.

Jan Hemmel
kultur@kvp.se

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Kvällspostens startsida

Mest läst i dag