Ship to Gaza verkar ha blivit "Skip Gaza". En enveten grekisk politik har fått hela flottan att gå i stå. Båtarna är fulla av livsmedel, mediciner och andra livsförnödenheter. Det är väl bara cementen som israeler inte tillåtit komma över gränsspärrarna i sin bojkottpolitik av den smala enklaven.
Gaza är fattigt, arbetslösheten är hög och lägren skriker av armod. Arbetslösheten i exempelvis Rosengård i Malmö talar om liknande siffror men här finns ett socialt nät.
Trots det humanitära i det sjunkna Gazaprojektet hade resultatet ändå enbart blivit att cementera en totalitär regims förtryck av dess befolkning. Hur många oppositionella har inte fått sätta livet till i denna teokrati? Hur utsatta har inte kvinnorna varit för mullornas diskriminering? Hur illa har inte homosexuella behandlats av terrorstaten - eller de nu så få kvarvarande kristna?
Denna uppräkning skulle i andra sammanhang ha väckt den djupaste avsky. Men: här handlar det om den judiska staten Israels självklara rätt att försvara sig mot sina fiender. Nej, det är inte antisemiter som seglar fram i sin självpåtagna godhet med en generös last. Flera är dessutom judar, en tredjedel av den amerikanska båtens passagerare exempelvis. Men onekligen finns det även judefientliga med under flottans flagg.
Det mest slående är att denna nya terrorturism är ett slags äventyrsresa med ideologiska förtecken. Henning Mankell tillhör inte fattiglapparna och inte heller mina läkarkolleger som vågar sig ut på denna egentligen harmlösa medelhavstur. Israelerna skjuter i självförsvar. Då klarar sig de många 55+ som tror sig göra en god gärning.
Hela tanken är dock förfelad. FN:s politik gentemot palestinierna är ett enda stort fiasko. I dryga 60 år har världsorganisationen konserverat deras flyktingstatus till ett lumpproletariat för att nu tala med Marx. Enbart den politiska eliten i Gaza erhåller ett understöd värt namnet. Några tiotusental arbetar i FN-institutioner medan den svagt utvecklade industri, som fanns i landet när Israel fortfarande ockuperade det, praktiskt taget har försvunnit.
Flyktingar från alla de senaste decenniernas krig: tyskar, polacker, kubaner, vietnameser eller pakistanier har assimilerats i sin exil världen runt. Däremot hålls palestinaaraber medvetet som en politisk gisslan med även de övriga arabstaternas välsignelse och till dels fientlighet.
Så sent som vid Irakkriget kastades dryga hundratusen palestinier ut ur Kuwait, uppemot tiotusentals mördades i Jordanien bara under Kung Husseins stridigheter och en del gerillakrigare flydde då in i Israel. Hur många palestinier mördades inte under det libanesiska inbördeskriget?
Varför inte, Mankell et concortes, lär av exemplet Israel? Bygg kibbutzer, bygg upp en inhemsk industri i Gaza och skapa ett kollektiv vilket är besjälat av att dana en stat fri från förtryck - ännu bättre än Israel?
Mankell är rik men orkar kanske inte kroppsarbeta. Hans förlag som bland annat givit ut en utmärkt bok om muslimskt förtryck kan väl ge sitt mervärde till Gaza? Sedan kan han komma som en helt vanlig turist till ett land som förhoppningsvis sjuder av tillförsikt - i stället för att beskåda det tragiska lumpproletariat även de strandsatta sjöturisterna vidmakthåller?
Salomon Schulman
kultur@kvp.se
