Dagens Indien fyller Arken med en diptyk där samtidskonst möter ett synnerligen spetsigt mode i en storslagen men ändå något haltande allians.

Den indiska konstscenen har utvecklats explosivt under de senaste 20 åren - sannolikt till följd av hög ekonomisk tillväxt - och ses av många som ett kraftcenter i den internationella konstvärlden. Och kring detta faktum har Arken nu byggt sin hittills största utställning, som en del av samarbets­projektet India Today/Copenhagen Tomorrow, vars syfte är ett ömse­sidigt utbyte inom ­sektorerna kultur, vetenskap och handel. Och som under hösten kommer att generera en lång rad kulturevenemang i Byen.

Till konstdelen av den indiska diptyken - ART NOW - har Arken bjudit in 13 ledande konstnärer, från huvudsakligen Delhi och Mumbai, med arbeten som spänner från installation och skulptur till storformatigt måleri - verk som i många fall skapats enkom för denna utställning.

Att hitta gemensamma tendenser och nämnare går inte eftersom facetterna är alldeles för många. Men även om formspråket är globalt finns i de allra flesta fall en tråd tillbaka till den traditionella kulturen.

Subodh Gupta installerar således ett antal höga glänsande mässings­spiror som befriade från sina religiösa attribut förvandlas till objekt, medan gruppen Thukral&Tagra med verket ­Flykten byggt upp en flygplansinteriör mellan väggar täckta av medvetet kitschigt och Bollywood-flörtande måleri. Samtidigt som Sheela Gowda flätat ett fyra kilometer långt rep av pilgrimers hår knutet kring kromade stötfångare, vilket anknyter till en lyckobringande ­hinduisk ritual.

Starkast intryck gör ändå Atul Dodiya som skapat och bemålat åtta metalljalusier av den typ som indiska butiks­ägare sluter sina fönster och dörrar med till kvällen.

Här handlar det konsekvent om dubbelbilder, en på jalusin och en bakom - ungefär som när man öppnar en adventskalender. Bland motiven återfinns Munchs ångestladdade skri, placerat på hotellet Taj Mahal Palace & Tower direkt efter terrorattacken i november 2008 - och under denna bild finner vi en självspäkare. Invid en annan jalusi på vilket en brittisk soldat piskar en indisk självständighetsivrare.

FASHION NOW heter diptykens andra halva som tar fasta på sju indiska modeskapares kreationer, och nu handlar det uteslutande om single pieces, extrem-exklusiv haute couture skapade som unika objekt.

Här sneglas hela tiden hämningslöst på västerlandet, även om en del plagg knyter an till klassiskt inhemskt broderi av den typ som europeiska modehus köpt från Indien i mer än 100 år nu.

Förvisso ser jag stilfulla långklänningar och häftiga ensembler men också rena fantasikostymer. De senare på en skala mellan maskerad och Oskar Schlemmers Triadisches Ballett från 1922. Om man glömmer att det handlar om kläder fungerar kreationerna som skulpturala objekt. Men inte som en pendang till utställningens stora och omfattande presentation av det vi vanligtvis kallar bildkonst.

Avslutningsvis presenteras ett läsrum med möbler designade av den indisk-skotska formgivarduon Doshi Levien. Det är ytterst elegant - med fåtöljer ritade av en andlig kusin till Arne Jacobsen, och installerade speglar i utpräglad art déco-stil.

CJ Charpentier

kultur@kvp.se