En berättelse som bultar och klöser runt i magen. Så beskriver Hilda Hellwig, 59, vårens stora premiär på Malmö Opera.
- Carmen är ett uppskattat verk, av musiker, sångare och publik. Till och med dirigenterna hyllar den. Och då ska du veta att de är ett svårt släkte. Många talar om den som världens bästa opera.
Håller du med?
- Annars skulle jag inte sitta här nu. Jag är väldigt kräsen. Men här tackade jag ja direkt.
Redan för ett år sedan hade Hilda Hellwig scenografin klar. Tiden därifrån till nu liknar hon vid att få fart på en stor oceanångare:
- Det gäller att få med alla på båten. Jag själv visste tidigt precis hur jag ville göra. Men jag måste ju få med mig alla. Vilket jag även fått. Vi har marscherat snabbt mot slutet, nu när vi fått upp farten. Det har varit väldigt intensivt efter nyår.
Carmen hade premiär 1875. I fokus syns andalusiska Carmen, en utmanande och egensinnig kvinna som jobbar i en cigarettfabrik i Sevilla. Hon vill älska vem som helst och när som helst. Något som sticker i ögonen på många. Inte minst Don José - som vill ha henne för sig själv.
- Man måste tänka på hur samhället såg ut när operan skrevs. Många var väldigt radikala och brann för frihet från förtryck. De kämpade för jämlikhet. När Carmen kom brann hela Europa av revolution. Jag tycker mycket om den musikdramatiska tiden från mitten av 1800-talet.
Vad vill operan Carmen säga?
- Att ta sig frihet. Göra det man vill.
Går det att trycka ner berättelsen i samtiden och göra den relevant?
- Ja. Operan bär på frågeställningar som känns i magen, som är ständigt aktuella. Eftersom förväntningarna och föreställningar om hur en kvinna ska vara pendlar är Carmen alltid relevant. På 70-talet förväntades alla kvinnor vara som Carmen. Nu skulle grabbarna skrika "hora" efter henne.
Hur gör du den relevant?
- När jag började arbetet ville jag verkligen hitta konflikten i Don José. Den vill jag lyfta fram. Han är inte bara en brunstig hane. Det finns ett djup och är inte bara "sköna ligg". Don Jose vill anpassa sig, men det går inte. Han klarar det inte. Det är hans historia som är mest intressant. Don José är inte fri, han vill bara ha frihet åt sig själv.
Och Carmen själv?
- Hon är en utmanande kvinna som inte vill känna sig låst. Hon väcker polemik.
Det är svårt att inte dra paralleller till dig.
- Jag är för feg för att likna mig själv vid Carmen. Jag har inte tagit mig friheter på samma sätt. Mer i smyg.
Men du beskrivs som just djärv och utmanande.
- Ja. Men jag vill inte att det ska vara mitt varumärke. Jag är inte alls intresserad av att bära epitet. Men visst. Jag kan inte göra något annat än att utmana. Det behöver inte vara skandalöst, men jag vill flytta gränser. Så länge berättelsen är i fokus.
Hur fungerar det i teatervärlden?
- Vissa ryggar tillbaka. Några saker som jag velat göra, i föreställningar, har inte blivit av för att de legat på gränsen.
Branschen i stort?
- Ett stort problem är att så många vill göra sig ett namn. De bryr sig inte om historien de ska berätta. Det är lättare att göra någonting klatschigt i stället för hitta djup. Jag vill inte prata för mycket om det och attackera någon. Men jag tycker att vissa har fel prioriteringar och fel inställning.
I dag har Carmen premiär på Malmö Opera. Hilda Hellwig, som tidigare arbetat på Hipp och satt upp i Köpenhamn, är säker på framgång.
- Jag förväntar mig att publiken vrålar av förtjusning. Jag är övertygad om att det kommer att bli en stark upplevelse. Jag har inte känt press av att Carmen är så omhuldad och uppskattad. Det kommer att bli bra. Jag vet det.
Och om det inte blir så?
- Då blir det jobbigt så klart. Motgångar är hårda, man mår dåligt. När man jobbat med något så länge, och sedan tycker publiken inte om det. Jag har varit rätt förskonad från frän kritik. Men jag tror att det kan vara bra att bli nedtagen på jorden då och då. Vi regissörer behöver bakslag.
Carmen spelas till och med 16 maj.
