Det syns i bilden på den fotograferades blick och hållning hur personen förhåller sig till fotografen. I Esko Männikkös The female pike är de avbildades
attityd lugn – Männikkö är en av dem och de skildrade har inte haft någon anledning att ”stirra upp sig” över hans närvaro. I serien Mexas med bilder från Texas finns en spänning, blickarna är undrande, hållningen något avvaktande, lite mer poserande.
Esko Männikkö är en finsk man som arbetar i en dokumentär stil – i uttolkade, varsamma porträtt. Cocktails är en retrospektiv med bilder från flera av hans serier tagna under 17 år. Fotografierna hänger kloss i kloss i en lång rad på väggarna i utställningsrummet, som ett spår att följa. Männikkös arbete är självständigt, han arbetar långt bortom bekräftelse och ängslighet. Han följer sin särskilda vision då han undersöker färg och form, som om han har ett medfött inre driv att ta reda på hur omvärlden ser ut på bild.

I verken trängs apor, hästar, fåglar och människor beskrivna i den trolska dovhet som även holländskt 1600-talsmåleri har. Bilderna ger en känsla av bibliskt varsel och påminner mig om filmen De 12 apornas armé. Fåglar faller döda ur skyn och rädsla skymtar i hästarnas ögon – kanske finns det kodade meddelanden i allt vi ser, som hade kunnat rädda oss, men djuren väntar och vet att människans tid på jorden snart är förbi.

Jenny Maria Nilsson
kultur@kvp.se