1. After this our exile (filmscen)
Patrick Tam (tidigare klippare åt Wong Kar-wai) gör i sin svidande film om en egoistisk spelmissbrukande usling till far rysligt eleganta förflyttningar i tiden. Den yngre upplagan av sonen ser sin mor och far bråka i rummet intill, när kameran avtäcker ansiktet på mansgestalten i rummet möter vi sonens vuxna anletsdrag: sonen ser sig själv återvända och stå ensam i huset tio år senare, efter att ha avtjänat sitt ungdomsfängelsestraff – där han hamnade eftersom fadern tvingade honom att sno ihop pengar till spel och dobbel.
2. David Lynch (totalkonst)
Under året sträckte sig hans inre imperium i alla väderstreck: Filmen Inland Empire klättrade genom ett skådespelarpsykes vindlingar i Hollywood, i Paris mötte man Twin Peaks-Bob bland störande bild- och ljudinstallationer och i Köpenhamn talade herr Lynch om kreativitet och meditation. Det gäller att fånga de stora fiskarna när de simmar förbi.
3. Roy Andersson (unikum)
Är tveksam till att göra någon mer film, då han tycker att finansieringsbiten tar för mycket ork. Jag hoppas innerligt att han trots allt är alltför levande för att lägga råfilmen på hyllan.
4. Radiohead (regnbågsrock)
Melodisnille och massivt driv på en skiva som ständigt snurrar i skallen.
5. Herr Lazarescus död (regi: Cristi Puiu)
Den starkaste av de rumänska filmerna som gått upp på bio under året, och ett av de viktigaste filmverken om mänsklig värdighet på många år.
ANDERS E LARSSON
1. A Disappearing Number
med den internationella teatergruppen Complicite, ledd av geniet Simon McBurney. Makalös scenkonst, som fjäderlätt förenar teknologi, fantasi, klarsynt humanism och kulturutforskande originalmusik av Nitin Sawhney, i skildringen av den indiske matematikern Ramanujan. Ett mångdimensionellt möte mellan öst och väst.
2. Teaterfestivalen
i Avignon. Stark teatralitet i nyskapande komplexa scenkonstverk av ung generation franska teater-auteurer, till exempel Frédéric Fisbach, Gildas Milin och Julie Brochen. Dessutom åtta timmars konstnärlig höjdpunkt med Les Ephèmères av legendariska Ariane Mnouchkine och hennes mytomspunna teaterkollektiv Théâtre du Soleil.
3. Metropolis-biennalen
i Köpenhamn. Storstaden som levande, rörligt teaterrum. Helt nya sätt att möta publiken i platsspecifika iscensättningar. Bäst var lastbilsfärden med Rimini Protokoll och promenaden med UDflugt Network som gav en överraskande, poetisk realism åt Köpenhamns okända delar.
4. Teatr Weimar
och Lilith Performance Studio
i Malmö, två i ordets bemärkelse Fria teaterproducenter, som använder sina scenrum till oförutsägbara och gränslösa utforskningar av människans etiska och estetiska potential.
5. Kivik Art Centre
Konstentreprenören Sune Nordgren återkommer till Skåne och skapar nya rum för konsten. I signalprojektet Kivik Start sammanfogades arkitektur (Snøhetta), fotografi (Tom Sandberg) och natur (Lilla Stenshuvud) i ett unikt konstnärligt uttryck, som framhävde det storartade i både landskapet och kulturen.
THERESA BENÉR
1. Det underjordiska glaskonstmuseet
inrymt i de gamla vattencisternerna nära Zoo i Köpenhamn, upphör aldrig att fascinera med sina plaskvåta golv och ständiga droppande från taket.
I Sverige skulle det inte ens få finnas – bli rödlistat på grund av halkrisk, kyla och handikappovänlighet.
2. I Eslöv
staden som både fått besök av en biennalmeteorit från yttre rymden och av Buddha, närmar sig Gunnar Asplunds lagerhus sin fullbordan. Som Sveriges högsta bostadshus av trä. På gångavstånd från sonen Hans prisade och nyrenoverade Medborgarhus.
3. Danskarna
satsar hårt på design. I augusti förvandlades hela Kongens Nytorv till en jätteutställning när Indexpriset delades ut. Måhända något för Stortorget i Malmö.
4. Världens vackraste bil
ur designperspektiv, är enligt en internationell jury Citroëns klassiska ”padda”. Det länder till eftertanke i en tid när allt fler bilar ser ut som tillyxade rektanglar i modefärgen silvermetallic.
5. I maj
kunde jag läsa i Sydsvenskan att ”Atatürk startade befrielsekriget efter andra världskrigets slut”. Då hade han redan varit död i ungefär tio år. Snyggt jobbat!
C-J CHARPENTIER
Barnkulturens år? Förra regeringens påbud drogs in, men barnkulturen har under 2007 (på trots?) gjort väsen av sig.
1. Maria Sundquist
fick Kvällspostens Thaliapris! Operaverkstan hörs, syns och framför allt bränns. Som en låt av Janis Joplin, eller en dikt av Bruno K Öijer.
2. Vilda bebin
på Teater Sagohuset i regi och bearbetning av Pelle Öhlund. Galet musikaliskt och visuellt stämningsskapande. Som en karamell där det sura gömmer sig innanför det söta.
3. Snövit
på Hipp i Kajsa Giertz regi. Som om hon fått tag i en bit av livsnerven och doppat den i rött (som blod), vitt (som snö) och svart (som ebenholts).
4. Salto-festivalen på Dansstationen fyllde tio år. En imponerande och pålitligt engagemang för att unga runt om i södra Sverige ska få se modern dans.
5. Dagisbacillerna.
Hela hösten. Först var det förkylning. Sedan var det förkylning och kräksjuka. Sedan var det förkylning, feber och ögoninflammation. Da capo. Den täppta näsan är numera en konstant i våra liv.
MALENA FORSARE
. Musik
Den gamle italienske mästaren Gioacchino Rossini måste fått en knäpp i boetten vid 82 års ålder. Ut skuttade Petite Messe solenelle (1864) tvärs över hela Wagnereländet och sopade i förbifarten mattan med all skenhelig kyrkomusik. Spelas bäst på hårdstämt rockpiano. Våren 07 upplevde jag dubbelpianisterna Derwinger & Pöntinens fräcka version (i en kyrka!) men Christopher Sperings inspelning är nog den bästa på skiva.
2. Litteratur
Mitt livs poesi är skriven av en annan man som gick tvärs emot alla strömningar i samtiden, den amerikanske poeten Wallace Stevens (1879-1955). Sista numret av Boel Schenlaers dödsföraktande tidning Post Scriptum ger honom nytt utrymme och nya tolkningar. Men när Fan blir gammal blir han kanske buddhist? På mitt nattduksbord ligger i varje fall Pankaj Mishras rundmålning Buddha i världen, ett ekumeniskt mästarprov av en hindu.
3. Scen
Det är väl inte mer än rättvist i feminismens tidevarv att kåta greven blir fullständigt överkörd av sina ampra damer i Solbjörg Höjfeldts uppsättning av Laclos Farliga förbindelser? Eftersom jag sett Göran Stangertz Tre farbröder som inte ville dö med en hänförd klass skolungar samma morgon, frågade jag mig om det verkligen spelas bättre teater i syd än på Helsingborgscenen?
4. Film
Sanningen att säga har jag inte haft så kul på bio i år. Trösten har varit en hög dvd-klassiker på tågresorna och den box från Baltimore som mäter sig med de bästa europeiska deckarserierna, nämligen Homicide från 1993 (Uppdrag: mord). En klassisk förnyare som väl måste ha inspirerat von Trier till hans Dogmastil?
5. Dans
Poängen med Cajsa Giertz och Marina Steinmos dansteater Snövit på Hipp i Malmö är att den tar sagan på allvar. I Bruno Bettelheims efterföljd lyfter de av slöja efter slöja och kommer mycket nära urfabelns suveräna blandning av våld och komik, alltså också mycket nära barnets värld. Jag tänker att teatern blivit en fast punkt för vuxet tänkande i det svenska kulturslasket.
CARL HENRIK SVENSTEDT
1. Zlatan Ibrahimovic
Planens dominant i varje match under hösten – jag har sett många. Omgivningen dock spelskickligare i Inter än i svenska landslaget. Men om det funnes en individuell och kompetent ranking i denna världens i särklass största idrott (minst tusen gånger större än längdskidåkning) så vore Ibrahimovic just nu tvåa, snäppet efter Argentinas och Barcelonas Leo Messi.
2. Lotta Lotass
Inte ett märkligt och egensinnigt verk under året, utan två. Först en romanbox arrangerad enligt de lösa arkens princip, Den vita jorden. Sedan en volym med sex hörspel, Arkipelag. Svår, hon? Lotass skriver rakt in i det mänskliga psykets drömmar och den mörka existensens lockelser och hot och död.
3. Christina Ouzounidis
Malmös främsta poet ger inte ut några diktsamlingar. I stället verkar hon med dramatik, inscenering och regi på stadens intressantaste scen, Teatr Weimar. Försök se någon av hennes uppsättningar medan tid är. Rimligtvis lämnar hon (Zlatan-syndromet är inte bara fotbollsbaserat) staden för större utmaningar.
4. Petra Brylander
Inte för att hon blev chef, det kan vem som helst upphöjas till, utan för att hon i monologföreställningen Livet kom så plötsligt gav det sociala utanförskapet en röst och gestalt. Samt så att säga i förbigående avslöjade normalitetens förkvävande normer, i synnerhet i det så kallade arbetslivet.
5. Bo Hagström
Boken har jag – tomten hallå – inte läst, Solens smak. Men långsamheten, den relativa gråheten och tristessen och frånvaron av kommentarer i tv-förlagan, Solens mat, är så otidsenligt självsvåldig att inte ens den italienska smörmusiken kan förta intrycket av detta är matmelankoli i kondensat.
JAN KARLSSON
1. Stanza
Litteraturklubben i Malmö, som började i närmast hobbystil på gamla Inkonst i Folkets park, firade femårsjubileum nu i december 2007 och är piggare och vitalare än någonsin.
Bland årets favoriter fanns bland andra L.T. Fisk och Ann Jäderlund.
2. I seriernas värld
Seriebiennalen var i år större och bättre än någonsin. Med japanskt tema.
Allt från mässor och utställningar till besök av kommande storstjärnor inom mangan.
3. Optimal förlag
Viken fröjd att Optimal, det vill säga Ingemar Bengtsson, återuppstått som serieutgivare av klass.
Ett av årets absolut bästa album alla kategorier är Optimals svenska utgivning av norska seriebiografin över Olaf Gulbransson. Läsvärt är bara förnamnet.
4. Digital konst
Också i år har – som vanligt! – den bästa moderna digitala konsten kommit i form av datorspel. Bäst av alla är Valves monumentala The Orange Box, som bland annat innehåller Half-Life 2: Episode Two, där den mest dystopiska och kreativa storyn om en skrämmande framtid fortsätter.
5. Kanal lokal Skåne
Hur trevligt och myspysigt som helst med en lokal TV-kanal som lika gärna kan tipsa om julmarknad i Sövestad som klubbar i Malmö.
Precis rätt balans mellan storstad och land. Och alla dessa lokala artister som man plötsligt får stifta bekantskap med!
Joel Eriksson
1. Stanza
En viktig samtida litteraturscen. Varje gång som jag har missat ett framträdande så tänker jag ”Nästa gång går jag….” Det gör jag naturligtvis inte. Dessvärre. Ett missat framträdande är ett slags upplevelse också det.
2. Jonas Bergh
En förnyare och traditionsbevarare som lyckas kombinera socialt patos med litterär estetik.
3. Tidskriften fabrik, Sjön
En bok är inte bara en bok. En bok är också en människa.
4. Bokförlaget Modernista
Kort sagt: vackra böcker, viktiga böcker, varje år.
5. Bar Italia, Scaniaplatsen.
Livet får en djupare nyans, en skarpare glöd, efter en trippel espresso.
KRISTIAN LUNDBERG
1. Kalla det vad fan du vill
Malmö Dramatiska Teater hittar en exakt tonträff utifrån Marjaneh Bakhtaris bok, bara ännu roligare och mer fokuserad.
2. Operaverkstan
i Malmö med Dollys Beauty Shop. ”La voff” sjöng den sorgsna hunden.
Kalla det vad fan du vill, men visst var det opera.
3, Dead Man Walking
på Malmö Opera och Musikteater. Stark regi, starka rollprestationer i känslosam plädering mot dödsstraffet.
4. Porgy and Bess
Jag skall aldrig mer säga att Gershwin är polerad. Gästspelet i Malmö med Cape Town Opera gick under huden.
5. Dame Wiggens
– Divine Images (dB-Productions)
Malmötonsättaren Kent Olofssons mångåriga sidoprojekt, till slut på cd.
Lagom experimentell jazzrock, till texter av William Blake. Inte retro. På riktigt.
MATTI EDÉN
. Doris Lessing
Äntligen en Nobelpristagare i litteratur som flertalet känner till (även om en del fick erkänna att de aldrig hade läst henne). Synd bara att inte krutgumman kunde komma till Sverige och sätta lite fart på Nobelfesten.
2. Seinfeld
i Kanal 5 är oumbärlig och kan ses i repris hur många gånger som helst. Mer pricksäkert om livets meningsfulla meningslösheter har inte upplevts sedan Chic Young skapade seriefiguren Dagobert.
3. Konflikt
i radions P1 lika oumbärligt varje lördagsmorgon men av andra skäl. Public service av bästa slag.
4. Triangelfilm
gick i konkurs i samband med Astoriaäventyret och de seriösa filmvännernas vattenhål Spegeln i Malmö var nära att försvinna. Nu sätter vi vår lit till efterträdarna Folkets Hus och Parker.
5. Helen Mirren
Drottningporträttet i The Queen all ära, men det är det modiga avskedsporträttet av kommissarie Tennison som vi sätter allra högst.
6. Berlin Alexanderplatz
Äntligen kom den genom tiderna bästa tv-serien på dvd.
7. Teaterlivet
i Sydsverige har bjudit på ett antal godbitar under året samt ett och annat frågetecken. Vi ser med spänning fram emot nästa år.
8. Helsingborg och Ystad
bjöd på skämmiga kulturpolitiska utspel under året. Dags att ta sig i den styvstärkta kragen.
9. Möllans ost och Delicatessen
Två små mattempel som gör att Malmös (överskattade) rykte som högklassig matstad får ett visst berättigande (vi efterlyser fortfarande en riktig saluhall i landets tredje stad och hävdar bestämt att Möllevångens torghandel mestadels är tämligen medioker).
10. Nesta, Hollandia och Solde
Riktiga caféer av skilda slag i en uppsjö av slentrianmässiga kedjor som bör undvikas.
11. Bistro La Couronne
Äkta vara om man söker efter det franska.
12. Lasse Holmqvist
En av landets mest begåvade tv-personligheter genom tiderna fick sin upprättelse, efter ett antal år i glömska efter ett förnedrande slut, med dokumentären tv till varje pris. Upphovsmännen förtjänar en eloge för ett synnerligen seriöst arbete.
13. Povel Ramel
lämnade scenen för gott i somras – så tomt det blev.
14. Georg Oddner, Norman Mailer och Kurt Vonnegut är andra humanister som gjorde sammaledes.
15. Jerry Lee Lewis
var klok nog att acceptera flytten av den planerade konserten i Baltiska hallen i Malmö till KB och bjöd därmed på en klubbspelning som visade att The last man is still standing och behärskar sitt klaviatur med sedvanlig talang och värdighet. Rock on killer!
16. Klas Östergren
Jodå, Orkanpartyt, årets bok förtjänar sin goda kritik. Men framför allt finns det skäl att glädjas över återutgivningen av Fantomerna från 1978. Som fortfarande är något av det bästa som den begåvade författaren har åstadkommit. Läs den!
17. Charpentier, Hallberg,
Lundberg och Svenstedt
se där några av KvP-kulturens begåvade medarbetare, som kommit ut med nya böcker under året.
18. 2008 – med en blick i backspegeln kan vi bara hoppas på att det kommande året blir bättre och hoppingivande – vad annat kan vi göra. Så:
19. Gott Nytt År!
STEPHAN LINNÉR
. Louisiana
En välsignelse att denna superba konstinstitution finns nära Malmö. Under Paul Töjners ledning visar man samtidskonst, moderna klassiker och ännu äldre konst. Ett koncept som jag önskar att Malmö konsthall skulle följa. Se bara på de fyra utställningar som pågår just nu; mästerfotografen Avedon, den kanske främste nu levande målaren; Lucien Freud, den unge danske målaren Tal R och Islamisk konst. Det är bara att ta tillfället i akt och åka över i mellandagarna.
2. Thomas Millroth
Gör högkvalitativa utställningar med en obefintlig budget på Ystad konstmuseum. Tvingas nu kämpa mot borgerliga politiker som vill privatisera museet.
3. William Kentridge
från Sydafrika på Malmö konsthall var sommarens bästa utställning. Publiken bjöds på ett övermått av fantasi, politik, och teckningar.
4. Mästerverk
ur Alf Holms målerisamling på Ystads konstmuseum blev en publik- och kritikersucce utan like. Det var bara att njuta. En njutning som Malmö konsthalls dogmatiske chef Lars Grambye inte ville ha där han basade.
5. Naomi Kleins
nästan 700-sidiga bok Chockdoktrinen redogör för hur den nyliberale ekonomen Milton Friedman och hans Chicagoboys gjorde utryckningar och ordinerade sitt nyliberala krisreccept till länder som befann sig i ekonomiskt och socialt kaos till följd av exempelvis statskupper, krig, naturkatastrofer och terrorattacker. Idén är att ont ska med ont fördrivas; sälj ut allmän egendom, avreglera, krossa fackföreningarna med mera. En chockad nation har nämligen sämre motståndkraft mot en ny chock; den nyliberala.
CONNY C-A MALMQVIST
1. Serranoattentatet
Nog hade nynazisternas prydhetsattack underhållningsvärde. De ville visst ha en mer sund kultur – som deras egen då? Tio miljoner mördade är kanske bara en historisk bagatell?
2. Den virriga
övervakningsdiskussionen
Numera är inte bara store- och lillebror utan hela jävla släkten utrustade med kameror. När, Var, Hur ska vilka få filma? Ingen vet, men alla har något att säga.
3. Hasselbladspriset
till Nan Goldin. Hasselbladsstiftelsen har belönat många goda fotografer, men deras skräck för intima, dokumentära skildringar av människors mörker har varit konsekvent – så hux flux väljer de Nan och tar steget in i den moderna fotovärlden!
4. Flickrs ankomst
Flickr är som Myspace för de som fotograferar. Vad det inte har i kvalitet tar det igen i kvantitet. Slå på Möllevångstorget, eller något annat, och tappa hakan när du upptäcker att det hårdbevakas av Flickrianer.
5. Nyårsönskan. Kan inte någon auktoritet på området, typ Jesper Juul, barnombudsmannen eller Gud, göra något åt de dumma vuxna som överallt syns leva ut sina elaka sidor mot barn i gränssättningens namn?
JENNY MARIA NILSSON
För några årtionden sedan gjorde Jacques Werup några underbara radioinslag. Han hade varit på turkiska torg och hört poeter deklamera. Man förnam den orientaliska melodin, smärtan, inlevelsen allt som vi associerar till diktkonsten.
Ja, vi har förstås våra deckare. Folkhemsspänningen som håller tristessen på avstånd. Denna dystopiska genre som saknar sin Strindberg och Dostojevskij finns nu som lokala företeelser från Ystad i söder till Tornedalen i norr. Dess epik lever parallellt med Vattenfalls elledningar, ibland klarar de inte av naturkrafternas tyngd.
Vart har den flödande romanen tagit vägen? Och den komprimerade novellkonsten?
Så det femte fria spörsmålet: kulturklimatet kan bara regleras med ett litterärt Kyotoavtal! Annars riskerar bokstäverna att regna bort och sköljas ut med Segeå. Vi är bara en meter från att Västra Hamnen hämtas iväg av en jättevåg. Vem kan då berätta, när kultureliten drunknat, att det medeltida Malmö hette Ellenbogen, om någon främling spolas upp på våra öde stränder?
SALOMON SCHULMAN
KLÅFINGRIGT 1
Det mediala suset har lagt sig kring svartbyggena Nimis och Arx i Kullabergs naturreservat och det har av allt att döma blivit väl tyst för den evige provokatören Lars Vilks. En liten spretigt tecknad rondellhund med Muhammedskägg senare är han Mr Lars med hela världen, mordhotad av självaste al-Qaida som utlovar 150 000 dollar till den som ”slaktar honom som ett lamm”. Omgärdad av säpovakter avnjuter han minst en halvtimme i berömmelsens sken.
KLÅFINGRIGT 2
Dunkers kulturhus har på kort tid etablerat sig som en av de verkligt intressanta konstscenerna i vår landsända. Under året har bland annat Annika Larssons suggestivt samhällskritiska videoverk i Stereotype imponerat stort. Men alla var inte lika nöjda, kulturnämnden med kristdemokraten Anders Lundström i spetsen ville ”sänka trösklarna” och Dunkers-chefen Niels Righolt fick gå. I väntan på att nya chefen Elisabeth Alsheimer ska förverkliga politikernas visioner visas Stig Lindbergs garanterat harmlösa trivsel-keramik på övertid i salarna.
KLÅFINGRIGT 3
Under ledning av Thomas Millroth och Yrr Jónasdóttir har Ystads konstmuseum blivit en allt intressantare arena för den nya konsten, med plats inte minst för unga kvinnliga konstnärer från regionen. Till årets höjdpunkter hörde samlingsutställningen ”Att klä om” som i kraft av olika intrikata förklädnader vände ut och in på de etablerade värderingarna. Men inte heller här vet politikerna att uppskatta vad de har och den aparta men dessvärre fullkomligt allvarligt menade idén om en privatisering av museet har kastats fram av kulturnämndens vice ordförande, centerpartisten Gert Andersson.
AMBITIÖST 1
Med fotobiennalen Fotografi i Fokus, som arrangerades för tredje gången i år, gavs ett välkommet tillfälle till en debatt om den fotografiska bildens roll i konsten och medierna. För varje gång har biennalen vässat sitt upplägg ytterligare och erbjöd i år ett späckat program med föredrag, seminarier och film. Runt om i regionen slöt gallerister och institutioner upp mangrant och chansen gavs att se hela 40 utställningar.
AMBITIÖST 2
Med fem mer eller mindre tomma cementlådor strategiskt utplacerade vid Stenshuvuds nationalpark lockade Sune Nordgren konstpubliken till nya satsningen Kivik Start. Av lådorna ska så småningom bli ett nytt centrum för samtidskonst, ”med lokal förankring och internationell utblick”. Låter onekligen lovande, även om den lokala förankringen vid vernissagen mest bestod av ankelhög, äktskånsk lera.
BOEL GERELL
1. Isabel Dalhousie
Redaktör för tidskriften Praktiskt tillämpad etik och amatördetektiv i Filosofiska söndagsklubben och Kärlek, vänskap och choklad, vilka ingår i Alexander McCall Smiths andra deckarserie med Edinburgh som miljö. Så snäll och rar hon verkar i sitt praktiska moralfilosoferande för att dagligen handla rätt och bäst. Jag är kär i Isabel! På engelska kan man läsa ytterligare två titlar, vilket jag redan har gjort!
2. Thomas Millroth
Årets konsthalls- och museichef finns fortfarande på Ystads konstmuseum. Med god hjälp av intendenten Yrr Jónasdóttir har Millroth ännu ett år visat att olika konstsyner, från traditionellt till det mest nutida och moderna, går att förena i en och samma utställningslokal. Vad han/de hade kunnat åstadkomma = ställa till med i Malmö konsthall får vi tyvärr bara drömma om.
3. Ulf Nilsson
Årets skånska deckarförfattare! Men Ulf Nilsson skriver väl barn- och ungdomsböcker? Ja och nej. Med Ensam bland rävar – tredje boken om Johnny & Co – har han ännu en gång förenat ungdoms- och vuxendeckaren utan att behöva ta till våld och annat grovt. En förtätad noir-roman – blott 70 sidor – för ungdomliga läsare från säg nio år och uppåt om en Helsingborgspåg som kan vara Philip Marlowe som ung.
4. Karin Ström
Årets utflyttade skånska syntpopsångpoetissa med albumet En saga om en sten. Melodiska poplåtar med rötter i 50- och 60-talen men klädda i moderna, lätt elektroniska dräkter och med texter (oftast eller ofta om kärlek) som är så välformulerade att de knappt hade behövt musik utan kunnat tryckas som dikter.
5. Kanal Lokal Skåne
Utmärkt exempel på att det kan göras bra teve med små resurser om man har desto mer av det-ska-gå-anamma. Skåne Direkt (klockan 18-19 plus repriser) är ett enkelt program med intervjuer och lokala live-artister som slår all lokalteve från SvT och TV4. Programledaren Cecilia Reiskog lär snart få större uppgifter någon annanstans – naturbegåvning!
BENGT ERIKSSON
1. Nybyggarna.
Få saker skapar så mycket framtidstro som lyftkranars silhuetter mot decemberhimlen. En känsla av att ett nytt Malmö är under konstruktion – och håller på att byggas bara runt hörnet. Listan på byggnader som Malmö kommer att förses med de närmaste åren är lång: Swedbank stadion och Hyllie Arena. Stadsdelen Hyllie – inklusive köpcentrum. Citytunneln. Konsert- och kongresshus på Kockumsområdet eller Neptuniparken. Malmö nya entré – jätteköpcentret vid Värnhem. Och så kontrar Södra innerstaden med att bygga ut Triangeln.
2. Hemmets härd
är guld värd. Bostadsmarknaden i nästan hela Skåne har under 2007 galopperat i takt med bygghetsen. I Malmö fortsatte hyresgästerna att bilda bostadsrättsföreningar på löpande band och priserna har nått, om inte huvudstadsnivåer så tillräckligt för att gentrifieringsresåren skulle dras åt allt hårdare kring innerstaden. Även om räntorna höjts och priserna stagnerat under hösten ligger lägenhetsägarna fortfarande på plus.
3. Rötan
Aq-va-kul och Ribersborgs kallbadhus ruttnar inifrån och på Högevallsbadet i Lund får de unga simmarna allergichock. Med tanke på alla köpcenter som byggs medan fritidspalatsen står tomma och ruttnar sönder har det aldrig varit tydligare att vi numera hellre träffas över en italiensk kopp kaffe i ett glashus än för att bada som i högkulturens Rom.
4. Mer tomhet
Det är inte bara badhusen som står oanvända. Sedan 2007 står Rooseum också tomt.
5. Ljus i mörkret
Det stora badtältet i Lindängen är det nya svarta. Lätt. Om inte annat en lösning för de hemlösa simklubbarna.
JULIA SVENSSON
1. Sommaroperorna
i Skåne. När muserna i övrigt har slumrat in till bladens sövande prassel, ställer Opera i Ystad, Ystadoperan, Skånska Operan och Höörs Musiksällskap upp till sång i slott och herresäten, teatrar och kulturhus. Geist och professionalitet i en behaglig omfamning.
2. Solbjörg Höjfeldts
uppsättning av Laclos Farliga förbindelser på Helsingborgs Stadsteater. Trots en och annan longör en fascinerande, linjesträng och sinnlig skärskådan av dekadensens yttersta konsekvenser.
3. Kajsa Giertz och
Marina Steinmos
bearbetning av bröderna Grimms Snövit på Malmö Dramatiska Teater antar gestalten av en re-estetiserad teater, som i magnifika scenbilder återupprättar gamla betydande digniteter som förtrollning och tjuskraft.
4. Att man till skillnad från svenska politiker och näringslivstoppar kan ljuga, bedra och förföra med både finess och espri, har vi lärt oss av litteraturens mästerliga skälmar. I år bland annat av E.T.A. Hoffmanns Katten Murr och Thomas Manns Felix Krull.
5. Vad vore höst- och vinterköket utan det makalösa, dubbeljästa Valpolicella-vinet Zenato Ripassa? Smakbeskrivningar som fet, eldig och körsbärslik är bara språkets fåfänga försök att referera till detta obeskrivliga fyrverkeri av frukt, krydda och fat. Korka upp, dekantera, slå i, dofta, smaka och låt tanninerna tala! Och gärna i samspråk med en rosmarindoftande kalvfilé på rotfruktsbädd.
MARTIN LAGERHOLM
