Jag har svårt att fatta detta med Melodifestivalen. Varför ska man rösta två gånger? Vilka är det som går vidare? Vad är meningen med alla dessa komplikationer?

Svar till: "Upprörd licensbetalare".

Många med högre intelligens än min (det vill säga nästan hela befolkningen) har försökt förklara reglerna men jag är ändå lika förvirrad. I lördags tittade jag eftersom jag gillar Andreas Johnsson och när han sjöng ringde jag och la min röst på den fagre ynglingen. Jodå, det dyra numret så att jag på samma gång tog hand om världssvälten.

Sen när alla sjungit klart sa de att Andreas vunnit men det hade han inte alls utan man måste rösta en gång till. Varför? Slutligen var det med nöd och näppe han klarade sig vidare alls.

Det kändes snopet och orättvist. Jag funderade nästan på att kräva tillbaka mina nio kronor och nittio öre som det kostade att rösta. Låt massorna svälta, tänkte jag bittert.

Och apropå orättvist. Jag tycker det är helt fel att vissa artister måste dras med handikapp. Jag hade aldrig hört talas om Sara Li men hon sjöng fantastiskt och låten var underbar. Men hela tiden överröstades hon av Björn Ranelid som envist pladdrade på om "kärrrrrrrleken" utan att någon ingrep och visade honom av scenen. Arma Sara Li. Jag begriper inte att hon lyckades hålla masken.

Sånglärkan Sara kan gå hela vägen till Europafinalen men då måste Ranelid med alla medel stoppas.

Frågan om våra matvanor kom upp förra veckan i ett radioinslag. En miljöexpert manade oss att äta mer vegetariskt. Varje gång jag påminns om detta fattar jag ett drastiskt beslut att äta vegetariskt minst två gånger i veckan. Men så glömmer jag och återfaller i gamla vanor.

Det finns annars inga problem med vegetarisk kost. Man kan koka exempelvis potatis, morötter, olika bönor och linser, rotselleri, vitlök, lök och broccoli i saltat vatten. Sedan häller man av det mesta av vattnet, tillsätter grädde och en klick smör samt valfri fond och kryddor. Därefter passerar man alltsammans och simsalabim har man en soppa så god att man kunde serverat den i Valhalla utan att vikingarna skulle saknat Särimner en sekund.

Men det stora problemet med vår ökande konsumtion av kött handlar om oförmågan att äta hela djuret. Jag ser allt mer sällan inälvsmat på hyllorna och exempelvis en sådan delikatess som kalvnjure verkar totalt borta ur sortimentet. Halstrad kalvnjure med senapssås eller oxsvansgryta är njutningar som senare generationer aldrig fått smaka.

Vi lär behöva lära oss snåla med maten med tanke på situationen i Europa. Det känns som om vi i den gamla världen blev ifrånsprungna på några år och nu står vi med skägget i brev-lådan och tigger Kina om en slant för att undvika konkurs.

Det gick fort. I mina tonår läste man böcker av författare som på något sätt lyckats komma in i Kina och skildra detta stängda och mystiska land. De är knepiga, kineserna, tänkte man. Som på stenåldern.

Nu är Grekland på väg mot sten-åldern eftersom det uppenbarligen inte räcker att exportera oliver och importera lån. Risken tycks uppenbar att detta bara tecknar början på förfallet.

Vi svenskar ska vara glada över ansvarsfulla politiker och trägna entreprenörer som lotsat oss förbi ättestuporna. Åtminstone hittills.

Och så handlar det förstås som alltid om det egna ansvaret.