Det ska vara deras ungdoms gladaste dag. Varför ska då pojkarna tvingas in i kostym och slips som knappt låter dem andas? Foto: FOTOGRAF ANN-CHARLOTTE FÄGERLIND / ANN-CHARLOTTE EXPRESSENDet ska vara deras ungdoms gladaste dag. Varför ska då pojkarna tvingas in i kostym och slips som knappt låter dem andas? Foto: FOTOGRAF ANN-CHARLOTTE FÄGERLIND / ANN-CHARLOTTE EXPRESSEN
Det ska vara deras ungdoms gladaste dag. Varför ska då pojkarna tvingas in i kostym och slips som knappt låter dem andas? Foto: FOTOGRAF ANN-CHARLOTTE FÄGERLIND / ANN-CHARLOTTE EXPRESSEN
Studentmössan är jämlik. Men resten av klädkoden på studentdagen är rena rama könsförtrycket. Foto: PER MAGNUS PERSSON / EXPStudentmössan är jämlik. Men resten av klädkoden på studentdagen är rena rama könsförtrycket. Foto: PER MAGNUS PERSSON / EXP
Studentmössan är jämlik. Men resten av klädkoden på studentdagen är rena rama könsförtrycket. Foto: PER MAGNUS PERSSON / EXP
Kvinnor kan – andas. Kronprinsessan Victoria i somrig och luftig studentklänning. Helt olikt pojkmodet för samma högtid. Foto: ERHAN GÜNER / PICA/70085Kvinnor kan – andas. Kronprinsessan Victoria i somrig och luftig studentklänning. Helt olikt pojkmodet för samma högtid. Foto: ERHAN GÜNER / PICA/70085
Kvinnor kan – andas. Kronprinsessan Victoria i somrig och luftig studentklänning. Helt olikt pojkmodet för samma högtid. Foto: ERHAN GÜNER / PICA/70085
Maria Rydhagen

Vi måste tala om slips och kostym

Publicerad

Flickor får ta studenten utan att strypa sig själva i en färggrann trasa, så kallad slips.

Så varför fortsätter vi att förtrycka våra pojkar?

Det talas om att killarna själva väljer att gå i kostym och slips på studenten, men fritt val, nja. Kostymen är inget oskyldigt plagg.

Det är studenttider och vi måste prata om kostymer och slipstvång. Patriarkatet är på väg att vittra sönder men fortfarande pinar vi in våra pojkar i de här osköna dräkterna. På en högtidsdag som ska vara en av ungdomstidens lyckligaste!

Det sägs att unga killar själva ”väljer” att ha kostym. Men det är nog en sanning med modifikation! Det är så klart att de känner sig pressade att gå i kostym när de vet att storebror hade en när han tog studenten. När de ser pappa, farbror och kusinerna i de ålderdomliga plaggen.

Så ”välja själv”?

Nja.

Det handlar i alla fall inte om det som vi brukar mena med ”välja” i ett fritt samhälle.

I ett modernt samhälle har inte bara flickor utan också pojkar rätt till att få syre till hjärnan. Att kunna andas, alltså. En stram skjortkrage och en slips knuten utan på den – det är inget som främjar blodflödet. Tvärtom. Mer som en strypning light, om man ska vara ärlig.

Då har jag inte ens nämnt att det finns ett herrplagg som på riktigt kallas för "fadermördare".

Kostymeriet är vanligare i vissa förorter och stadsdelar. Göran Greider skulle säga att det handlar om klass, men vi kan väl också erkänna att det handlar om kulturer. I vissa kulturer måste en ung pojke underkasta sig de här riterna för att så småningom anses värdig att ingå äktenskap, söka jobb och på andra sätt träda in i vuxenlivet. 

I de utsatta områdena behöver pappor och söner stöd och hjälp för att stå emot och argumentera när kostymer kommer på tal.

En pojke som fyllt 18 år är förstås i sin fulla rätt att gå i kostym och slips – dagligen, om han så skulle vilja. Men vi borde våga tänka tanken att kostym och fluga för små pojkar, vilket många tycker är ”gulligt”, skulle kriminaliseras.  

Löst och ledigt, för att hon är kvinna. När våra pojkar tar studenten är det översta knappen knäppt och hårt knuten slips som gäller. Why?Foto: FS2 / ALL OVER PRESS WENN.COM

Kostym är också ett sätt att segregera könen. Nu säger ni: Ellen DeGeneres. Hon har kostym. Dra inte alla kvinnor över en kam.

Visst, det stämmer.

Men Ellen är det lysande undantaget.

Gå och ställ er på ett studentutspring på vilken skola som helst. Flickorna har luftiga sommarklänningar som låter huden andas. Flickor tvingas inte spänna grant färgade trasor runt struparna för att markera att de tagit examen och är på väg in i vuxenlivet. Så varför ska pojkar tvingas göra det?

Vissa hävdar att kostymen är ett ”oskyldigt” plagg, att det är ett sätt för unga män att göra sig fina. Men kostymen är inte ett oskyldigt plagg. 

• Den försiktiga, kuvade färgskalan (svart, grått, svartgrått och gråsvart är urvalet som kostymtemplet Dressmann erbjuder).

• Den tajta passformen. 

• Den uniformslika designen och trycket runt halsen. 

Syftet med den här patriarkala mansdräkten är helt uppenbart att forma mannen in i rollen som familjeförsörjare och ”stark” mansperson som undertrycker känslor och aldrig fäller en tår.

Men i dag vet vi att andning och syresättning är viktigt, att stressiga arbeten är en vanlig orsak till både fysisk och psykisk ohälsa och att kvinnor ofta klarar sig bättre tack vare sina nätverk. Mansidealen måste ändras. Låt oss börja med slipstvånget.

 OBS. En och annan av formuleringarna ovan kan innehålla spår av satir.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Kvällspostens startsida

Mest läst i dag