Maria Rydhagen

Rasism är kanske ett för starkt ord. Men vad sägs om oförskämt, onödigt och jävligt korkat.

Publicerad

När man bor i Malmö säger andra svenskar: "Å vad kul, då kan ni åka till Köpenhamn".

Nu håller jag med om det, men när jag var ung var det inte så. Danskarna var så otrevliga mot mig och mina kompisar då. Det spelade ingen roll om det var mitt på dagen, alla var spik nyktra och vi bara var där och shoppade. Det var som att en ung människa som öppnade munnen och pratade svenska sågs som ett föräldralöst aspackat socialfall som det var helt okej att vara oförskämd emot. Det gjorde att jag slutade åka dit. Det var alltid mer otrevligt än trevligt, och varför skulle jag utsätta mig för det?

Numera älskar jag Köpenhamn.

Jag trodde på något dunkelt sätt att det berodde på att danskarna blivit trevligare under de senaste tjugo åren.

Men så är det inte. Det är bara jag som blivit äldre.


Förra veckan var min dotter och tre andra trettonåringar i Köpenhamn några timmar, fikade och gick i affärer. De var helt fascinerade när de kom tillbaka över hur nonchalanta och otrevliga folk varit mot dem. Tio personer som de frågade om vägen ignorerade dem – först den elfte, en vänlig kvinna, svarade ens.

Vad är det för fel på folk?

Nu slår en norsk forskare larm om att norrmännen behandlar unga svenskar i servicebranschen illa.

– Vi är rasistiska mot svenskar på det viset att man kan säga saker om svenskar som man inte gör om andra, säger forskaren Ida Tolgensbakk i Aftonbladet.

Hon jobbar på sin doktorsavhandling om hur unga servicesvenskar blir behandlade.

– Vissa äldre norrmän vill inte ens bli serverade av svenskar, säger svenska Emelie Lindwall, 26, till Aftonbladet.

"Partysvenskar go home" skriver svenskhatarna på väggarna, och rapartisterna Jaa9 & OnklP har till och med gjort en låt om hur ovälkomna vi är.

Vad är det för fel på folk?

Om man ser Skandinavienrasismen utifrån måste den verka helt outgrundlig. Hur ser man ens skillnad på en norrman, en dansk och en svensk så man vet vem man ska hata?


Vi skåningar tittar på "Brottet" och kan följa med i danska medier, för vi förstår konstiga danska nyhetsord som "trussel", "rockerballade" och "fup". Vi är ju för guds skull nästan danskar, tror vi.

Men sedan när tittar vi på de danska tidningarnas kändisar inser vi att vi inte är danska för fem pølseøre. Danskarna har skitkonstiga kändisar, Remee, Anni och "Paradise Hotel"-Camilla till exempel (fast danskarna kallar henne inte så, det är en svensk idé att göra dubbelnamn av ett tv-program och ett förnamn).

Och kanske är det den nästan-likheten som är problemet. Det handlar inte om "den andre"-rasism, som den klassiska rasismen. Det är snarare en syskonrasism. De är likadana som vi FAST INTE RIKTIGT. Och det är den där lilla nyansen som är problemet. (Alla som har sett två syskon dela på en godispåse vet att missunnsamheten inte kan vara större på jorden.)

Ändå är det förstås helt ohållbart. Tre sådana små, avsides liggande länder – vi måste kunna vara snälla mot varandras unga när de festar, jobbar eller shoppar över gränserna. Att kalla hatbeteendet för "rasism" är kanske att ta i. Men det är sgu* helt sjukt dumt.

 

*Sgu är ett fascinerande danskt ord som nästan inte betyder någonting.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Kvällspostens startsida

Mest läst idag