Maria Rydhagen

Vad går Nordström på?

Publicerad

Vad går Kommunalordföranden Annelie Nordström på? Vad det än är, skulle jag gärna ta lite av det. Som Meg Ryans bordsgranne säger efter klassiska orgasmscenen i "När Harry träffade Sally":

"I'll have whatever she had".

De senaste sju dagarna måste ha varit 100 procent rent helvete för Nordström.

Ändå satt hon kvar, in i det sista.

För att hon ville göra det. Sa hon.

Jag är en sådan person som pliktskyldigast ögnar igenom bostadsföreningens årsredovisning, men helt ärligt inte anstränger mig för att förstå varenda siffra. Det är sådana som jag som möjliggör det som hände i Kommunal. I Sveriges största fackförbund blev det inte interna kontrollfunktioner som drog fram oegentligheterna – utan ett mediehus.

Aftonbladets avslöjande av den pengaläckande krogverksamheten, dåliga anställningskulturen och vidlyftiga representationen är redan klassiskt.

Annelie Nordström har sannolikt haft sitt livs sämsta vecka sedan publiceringarna började. Fler än 10 000 medlemmar har lämnat. Utrikesminister Margot Wallström anklagar henne offentligt för lögn. Statsminister Stefan Löfven tar parti mot henne: "Jag tror på Margot". Och undersköterskan Linda Hansson skriver på Kvällspostens debattsida:

- Jag vill ha en ledare som går bredvid mig, som ser till att min anställning är tryggad och att min lön är skälig för det arbete jag utför. Just nu ser jag ingen sådan ledare i Kommunal.

Det blir inte så mycket värre än så.

Ändå stannade Annelie Nordström så länge hon kunde. Först i dag, efter förbundsstyrelsens två dagar långa möte, avgår hon.

Och inte ens efter en timmes presskonferens om detta nederlag verkar hon knäckt.

Pudlar i det mesta – men är fortfarande förbannad över att folk tror att hon och styrelsen skålar i vin för 32 000 kronor flaskan (samma kommentar som i helgen fick henne att gå in i en Facebookdebatt, trots att hon officiellt "inte var tillgänglig för att svara på frågor".)

– Det har vi aldrig gjort, säger hon i dag igen på stark och högröstad halländska.

Att både Kommunal som fackförbund och Socialdemokraterna som rörelse måste se över alla sina rutiner och tankar kring hur ägande, representation och förmåner ska skötas är helt uppenbart.

 

Men mitt i denna ideologiska och moraliska kris kan jag inte låta bli att fascineras av personligheten Annelie Nordström. Så stark, så stridslysten. Kämpar in i det sista. Är det masochistiskt? Är det hjältemodigt? Varför gör hon det? Vad driver henne? Hur känner hon sig innanför den där vibrerande, förtvivlade men stridbara masken?

Kassören Anders Bergström ljög och gick. Annelie Nordström har in i det sista ansträngt sig för att behålla greppet om sin egen berättelse. "Margot måste ha missförstått de uppgifter hon har fått av oss", framhärdade hon i Expressen TV för några dagar sedan. När min kollega Åsa Asplid frågade om "pampfasoner" slog hon tillbaka.

- Jag förstår att man uppfattar det så. Jag förstår verkligen det. Det ber jag om ursäkt för. Men jag vill nog mena att vi i Kommunals styrelse i allmänhet inte uppfattas så, säger Annelie Nordström.

Själv vill jag nog mena att Kommunals styrelse uppfattas just som pampar. Men Annelie Nordström upprepar samma svar på onsdagen, när Expressens Niklas Svensson frågar.

– Nej, det är jag inte.

Punkt.

Nu ska hon ut på turné i Sverige och träffa medlemmarna. De vill nog lufta sin besvikelse, tror hon.

– Det är aldrig roligt när folk är arga. Men det är väldigt angeläget att jag vågar möta dem. Och det ska jag göra, säger hon.

Annelie Nordström framstår som förhandlaren från helvetet. Om det hade varit boxning hade hon varit den fighter som vinglar, blöder och är helt igensvullen i ansiktet, men ändå reser sig och står kvar. Undrar hur hon blev så där stark. Skulle jag också kunna bli det - och i så fall hur?

"I'll have whatever she had."

Krönikan, som också är publicerad i Kvällspostens printedition, är bearbetad efter onsdagens presskonferens där Annelie Nordström meddelar att hon avgår.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Kvällspostens startsida

Mest läst i dag