I den här rättssalen finns bara två alternativ, skriver Maria Rydhagen. Foto: Jens Christian
I den här rättssalen finns bara två alternativ, skriver Maria Rydhagen. Foto: Jens Christian
Maria Rydhagen

Flickan hade 20 frakturer – fast hon bara levt i 34 dagar

Publicerad

I den här rättssalen finns bara två alternativ.

Det ena är helt fruktansvärt.

Det andra är helt fruktansvärt.

Flickan lever inte längre – hon dog innan hon fick fylla två månader.

Allt är redan för sent.

Det som vi talar om nu är efterräkningen.

Hur ska vi som fortfarande lever hantera detta?

Ja, alla är nog överens om att rättsskyddet för en värnlös bebis måste vara starkare än allt. Som rättsläkaren uttrycker det: När man är så liten kan man inte ens orsaka ett blåmärke på sig själv. En nyfödd bebis är helt och fullständigt utlämnad till sin omgivning. Om, jag säger om, yttre våld har orsakat flickans död, då ska personerna som orsakat detta straffas.

Ingen vettig människa vill ifrågasätta detta. Att orsaka ett barns död är något fruktansvärt, och samhället måste utreda det och döma i saken.

Under onsdagens förhandling blev saken ändå något mer komplicerad. Och det var nu inte längre juridiken som var i fokus här i tingsrätten i Kristianstad. 

Utan i stället medicinska experter – som inte är eniga. 

Samt några diagnoser – som är väldigt sällsynta.

Mammans och pappans försvarsadvokater vill att man mer utförligt ska undersöka om flickan led av någon sjukdom som gör skelettet skört. Att det kanske inte alls var så att föräldrarna misshandlade barnet, utan att en medfödd defekt gjorde att hennes ben var onormalt sköra. 

De tycker att åklagare Eva Norbergs utredning har slarvat över den här frågan.

– Det är så komplicerade medicinska frågor. Då tror man att allting har utretts. Men i stället har åklagaren bestämt sig från början att det handlar om misshandel, säger Niclas Larsson till mig under en av pauserna i rätten.

– Man förväntar sig en balanserad utredning. Detta är inte särskilt snyggt skött, säger Torgny Dahlberg.

Det de snuddar vid är ett alternativt scenario. Som även det är helt fruktansvärt. 

Två unga föräldrar som är kärleksfulla, kanske ovana, kanske struliga, men dock inte våldsamma, söker vård för skador på sin flicka – skador som orsakats av en sjukdom. En sjukdom som är så ovanlig att genomsnittsläkaren nog inte råkar på den under hela sin karriär. 

Men i stället för att samhället bistår dem med hjälp och stöd kring den döende dottern ger ett polisbefäl order om att mamman och pappan ska ”punktmarkeras” vid flickans dödsbädd. Och när hon avlidit – grips båda två.

En värre mardröm för en förälder är svår att föreställa sig. 

Tänk om det är så att sjukdom ligger bakom?

Tänk om det verkligen är så?

Den lilla flickans farfar som förlorat sitt barnbarn vill att rättvisan ska ha sin gång, men också han önskar ett bättre underlag för domarna.

– Allt som kan, ska utredas. Alla prover som går, ska tas, säger farfadern utanför rättssalen.

Sjukdomarna som försvaret vill titta mer på är Ehlers-Danlos syndrom (EDS) och Osteogenesis imperfecta (OI) som båda påverkar bindväven. Rättsläkaren Sophia Ehringer som utrett dödsorsaken har tittat på någon variant av sjukdomarna, men det finns ingen fullständig bild. 

Varför inte?

– Det är inte så enkelt att man bara tar ett prov, och får ett svar. Det är väldigt komplicerade utredningar och rättsläkaren bedömde att det låg så långt ut i periferin, säger åklagare Eva Norberg.

I Socialstyrelsens beskrivning av en EDS-utredning låter det som att åklagaren har fog för detta:

"Diagnosen fastställs utifrån en kombination av olika symtom som överrörlighet, hudmanifestationer och blödningsbenägenhet, där både tidigare och aktuella symtom är väsentliga för diagnostiken. Information om släkthistoria med förekomst av liknande symtom i släkten är en viktig del av bedömningen."

Samtidigt visar rättsläkarens bedömning att flickans skador "starkt talar för" att hon utsatts för yttre våld, inte en, utan flera gånger. "Starkt talar för" – det är den näst högsta säkerheten på rättsläkarspråk. "Sannolikheten för alternativ är mycket liten", menar rättsläkaren.

Nu ska ändå fler analyser göras kring eventuella sjukdomar hos flickan, det har åklagaren bestämt, till slut. 

– Frågan om de här två sjukdomarna har väckts av försvaret under rättegången. Därför har jag begärt ytterligare utredning, för att bemöta deras invändningar, säger Eva Norberg.

Dessutom har försvaret har en parallell medicinsk analys på gång ”som kan förändra läget helt”, enligt advokaten Niclas Larsson. Bra alltsammans, förstås. Att rättegången nu skjuts upp är ett lågt pris att betala för rättssäkerhet. 

Men vad man än kommer fram till i de nya analyserna, så finns det en sak som inte förändras: Den lilla flickan är död, hur vi än vrider och vänder på orden i rättssalen. 

Något orsakade att hon hade 20 frakturer – fast hon bara levt i 34 dagar. Och ingen vuxen lyckades rädda henne i tid.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Kvällspostens startsida

Mest läst i dag