Lars Klint

"Ynkryggarnas sjukhus- terror måste stoppas"

Publicerad

Ännu en skjutning i Malmö. 

De här störda, ynkliga och komplexfyllda skjutgalningarna som försöker ta död på varandra för rena skitsaker har mitt förakt.

Deras bakgrunder kan vara hur tragiska och ömmande som helst. Handlingarna och deras kriminella livsmönster är lik förbannat avskyvärda. Särskilt som de utan minsta tvekan även utsätter allmänheten för livsfara.

Och värst av allt - när de ger sig på vårdpersonal som anstränger sig för att lappa ihop skottskadorna.

I många år har akutmottagningarna levt med skräcken för kriminella uppgörelser och våldsaktioner på arbetsplatsen. Personal har hotats och kränkts. Men de flesta övergrepp passerar spårlöst. De utsatta vågar inte anmäla av risk för repressalier. Och intresset från arbetsgivaren har varit ljumt för att få fram helhetsbilden om den hotfulla och riskabla arbetsmiljön.

 

Problemen har blivit värre i takt med att antalet skottskador ökat. Uppmärksamheten har nått också politikerna som nu överträffar varandra i förslag till åtgärder. Straffskärpningar, intensifierad tv-övervakning och sjukhus som är helt inkapslade av stängsel och vaktkurer, gated hospitals. I Malmö och Lund med över 80 allvarliga skottskador sedan 2015 är debatten hetast.

Jag är just nu särskilt mottaglig för de svårigheter och förföljelser som sjukhusanställda utsätts för. En nära anhörig, 97 år gammal, ligger på ett storsjukhus med stroke, lunginflammation och en oidentifierad kroppsinfektion. Man kunde ju utan att bli alltför upprörd tro att hon mer eller mindre lämnades åt sitt öde. Inte alls. Sköterskor och läkare sätter in all den behandling man har till buds. Respekten för den lilla tunna och helt bortdomnade patienten gör mig rörd. Det värdiga, omtänksamma och professionella bemötandet från personalen är enastående. De tar sig tid att informera, lyssna, svara på frågor, vänligt och tålmodigt. Samma sak på akuten som på vårdavdelningen. Jag upplever att andra patienter och anhöriga blir lika väl omhändertagna.

 

Det är dessa fantastiska människor som nu också hotas, skräms med att de ska våldtas och dödas, kallas horor, slampor. Som får klart för sig att patienten och hans gäng vet var de bor och vad deras barn heter. Som får dörrar insparkade. Som upptäcker att anhöriga har knivar och vapen med sig till patienten. ”Man är rädd för att bli skjuten på jobbet”, säger en sjuksköterska på SuS.

De flesta skyler sina namnskyltar så fort det larmas om en inkommande skottskada. Det finns rutiner på universitetssjukhuset. Polis kallas in vid varje tillfälle. Akuten spärras av och beredskapen höjs. Som i går natt.

 

Men för att trygga vårdens kvalitet och personalens säkerhet måste mer till. Det räcker inte att utlova insatser för att bryta segregationen. Eller förlägga en polishögskola till Malmö. Det är viktigt, men hjälper inte en akutsköterska under attack av aggressiva gängmedlemmar.

Det minsta man kan begära är att regeringen skärper straffen för hot mot vårdpersonal. Klassar brotten lika hårt som hot mot tjänsteman, vilket skamligt nog inte görs i dag.

Arbetsgivaren måste aktivare skydda sina anställda med kraftfulla stödinsatser, bättre utbildning och bättre övervakning av arbetsplatsen. Personalen måste kunna lita på arbetsgivarens engagemang och ansvar. För att våga anmäla. Våga vittna.

Ynkryggarnas sjukhusterror måste stoppas.

Relaterade ämnen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Kvällspostens startsida

Mest läst i dag