Jag har blivit köptokig. Över en natt. Det är väl en sak att handla ETT massparti strumpor på Dressman. Tolv par för 129 kronor. För säkerhets skull i samma färg så det tar ett tag innan man upptäcker att de smitit i väg, en efter en.
Men att sedan gå tillbaka och plocka ihop en ny laddning, den här gången i tolv olika färger och mönster. Det är snudd på missbruk. Shopaholic-varning.
Det här beteendet har aldrig yppat sig tidigare. Jag skyr egentligen klädesaffärer. Kassaköer och begagnade provrum med högar av andras ratade plagg är ett gissel som jag skickligt och listigt undvikit.
Motvilligt har jag tagit mig in i tomma butikslokaler, norpat till mig byxor med 32/33 i midja, 34 i längd, skjortor, T-shirts, kalsonger i large eller medium, kavajer och jackor i storlek 50 eller 52. Betalat, pustat ut och hängt in årskollektionen i garderoben.
Och så nu denna omvändelse till storkonsument och reafantom. Inte någon märkessnobb precis. Inget modelejon. Men finsmakare och kännare av massproducerade varor från Sydostasien. Plötsligt rör jag mig lustfyllt mellan kedjorna - Kapp-Ahl, H&M, Brothers, MQ. Och förstås Dressman. Rotar i röriga travar av utförsäljningserbjudanden, bläddrar bland vagnarna med galgar där paltorna hänger huller om buller.
Jag frossar i larmet och utbudet; Final Sale. Seasonal Sale. Tag tre betala för två. Reaspurt. Passa På. Halva priset på alla reavaror. 70 procent nedsatt pris. Saldi, Soldes, Rebajas, Rebaixes, Promôcoes.
När jag lastat bilen med strumpor, sex T-shirtar, några skjortor, ett par kilo vinterjacka samt tre förpackningar boxershorts återvänder jag in till Dressman. Jag efterlyser Rolling Stones musik och får reda på att samarbetet upphört, avtalstiden har gått ut.
Expediten gör mig uppmärksam på att jag bara tagit ett par jeans för 200 kronor och en tröja till samma reapris. Jag får utan kostnad lägga till ett plagg. Jag tackar och hämtar ytterligare ett par jeans. Man lär sig reakoderna. Jag kånkar ut påsarna smyckade med den nu förbrukade Stones-tungan.
Ikea har söndagsöppet så jag väntar till morgondagen med inköpet av den kompletterande Pax Nexusgarderoben i björkfaner till nedsatt pris.
På Indiska förklarar en expedit att rean säkert kommer att hålla i sig hela nästa vecka också. Det finns gott om varor kvar. Hon känner kolleger i många branscher. Det är ungefär samma läge överallt.
- Årets rea är en strålande affär för kunderna. Utbudet är stort och priserna rekordlåga. Och de sänks hela tiden.
Så visset för handeln är det nu inte heller. En undersökning visar att 30 procent av alla kläder säljs till nedsatt pris. Reahysterin drar in miljarder till butikskedjorna. Enligt expertisen är det framåt slutet av perioden som de största fynden väntar.
Den här texten har gått fortare att skriva än jag trodde. Jag ser att butikerna ännu inte stängt. Jag har betalat min senaste kreditkortsräkning.
Elektronik- och kapitalvarumarknaden är så här långt outforskad realisationsterräng. Och jag är i skriande behov av 44-tums platteve, inbillar jag mig, även om tjockisen är av utmärkt kvalitet. Så behöver jag säkert en ny skrivare, en ny mobil - Iphone 4S och förstås en iPad 2.
Det är lika bra att slå till. Rean varar inte för evigt. Förhoppningsvis inte heller min nyfunna köpgalenskap.
