Lars Klint

Hur ska grabben ha råd med eget boende?

Publicerad

”Klart grabben ska ha en lägenhet.”

Ingen ska behöva gå och drälla i pojkrummet till 27-årsåldern.

Pappan är bekymrad och besvärad av att ha sonen kvar i huset. Bortskämd blir han också, med mat och tvätt. Och själv vill grabben inget hellre än att få ett eget boende. Men hur ska han ha råd med det?

Det är ingen enkel sak. Svensk bostadsmarknad är ansvarslös, orättvis och girig. Politikerna blundar för fakta, gräver ner sina huvuden i sanden, tänker kortsiktigt, struntar i viktiga beslut för samhällstrategisk utveckling. Agerar svekfullt. Och bygger definitivt inte tillräckligt många mindre, billigare hyresrätter.

Ja, läser man Hyresgästföreningens rapport om Unga vuxnas boende 2017 kan man inte dra några andra slutsatser. Den presenterades i går. Aldrig under mätningarnas 20-åriga historia har så många unga vuxna mellan 20 och 27 år ofrivilligt bott kvar hemma hos föräldrarna. 213 000 unga människor som tvingas skjuta upp familjebildning och sitt eget vuxenliv.

Låsningen är störst i storstadsregionernas kranskommuner. I Skåne råder bostadsbrist för unga vuxna i samtliga kommuner utom en – Höganäs.

”Bostaden är en förutsättning för att unga vuxna ska kunna utveckla sina drömmar, sin självkänsla och i förlängningen bidra till hela Sveriges välmående”, skriver författarna till undersökningen som bygger på svar från 4 211 tillfrågade mellan 20 och 27 år.

Visst det där ställer sig säkert samtliga lokalpolitiker bakom. Liksom allas rätt till ett bra hem, till trygghet, jämlikhet och flexibilitet i boendet. Men när det kommer till kritan gör de flesta kommuner inte ett smack för att räta upp obalansen. Grabben och tjejen får fortsätta bädda i barnkammaren, eller gillestugan, eller det inredda vindsrummet. Och fira sin 25-årsdag, kanske 30-årsdag där.

Enligt rapporten har de skånska kommunerna själva identifierat problembilden. Det är tydligt och klart för dem hur stor bostadsbristen är och hur hårt den slår, inte minst mot unga vuxna.

Men få gör något åt det. Trots det skriande behovet satsar bara fem av Skånes 33  kommuner på nyproduktion av små bostäder med lägre hyror. 19 kommuner uppger att de inte vidtar några åtgärder alls för att minska bostadsbristen för unga.

Malmö och Lund är de två kommuner som anstränger sig för att möta problemen, bygga nytt och billigt med inriktning på bostadsmarknadens mest utsatta grupper.

Men genomgående alltså, en nonchalans och ansvarslöshet på marknaden, som hellre sneglar mot produktion av lyx och bostadsrätter på attraktiv mark där vinsterna drivs upp och maximeras. Även allmännyttan och de kommunala bostadsbolagen är för passiva i arbetet att erbjuda nya generationer ett drägligt, eget boende. 24 procent av Sveriges unga vuxna bor kvar hemma hos sina föräldrar. Därutöver finns nästan lika många som hankar sig fram som inneboende eller på gungiga andra- och tredje-handskontrakt. 

Kommunerna har ett så kallat bostadsförsörjningsansvar. Använd det till att inrätta en ungdomsgaranti där unga vuxna under 25 år erbjuds ett förstahandsboende, menar rapporten. Det är inget orimligt krav. Kanske en nödvändig blåslampa på en alltför slapp bostadspolitik. Ytterst vilar ansvaret på regeringen. Eller hur Löfven:

”Klart grabben ska ha en lägenhet.”

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Kvällspostens startsida

Mest läst i dag