Närmare femtusen flyktingar trängs ihop på kajen i Pireus. Foto: SHUTTERSTOCKNärmare femtusen flyktingar trängs ihop på kajen i Pireus. Foto: SHUTTERSTOCK
Närmare femtusen flyktingar trängs ihop på kajen i Pireus. Foto: SHUTTERSTOCK
Efter månader på Lesbos och andra gränsöar mot Turkiet är nu Filip Strandberg och Anna Foss från den norska hjälporganisationen ”Droppen i havet” placerade i Pireus där ett snabbt växande spontanläger för flyktingar breder ut sig inne på hamnområdet. Foto: Lars KlintEfter månader på Lesbos och andra gränsöar mot Turkiet är nu Filip Strandberg och Anna Foss från den norska hjälporganisationen ”Droppen i havet” placerade i Pireus där ett snabbt växande spontanläger för flyktingar breder ut sig inne på hamnområdet. Foto: Lars Klint
Efter månader på Lesbos och andra gränsöar mot Turkiet är nu Filip Strandberg och Anna Foss från den norska hjälporganisationen ”Droppen i havet” placerade i Pireus där ett snabbt växande spontanläger för flyktingar breder ut sig inne på hamnområdet. Foto: Lars Klint
Lars Klint

Här växer ett jättelikt flyktingläger fram

Publicerad

Det finns lärare, it-tekniker, ingenjörer och sjuksköterskor.

Bara bland dem jag träffar i lägret.

– Här är människor som skulle vara en tillgång för vilket land som helst. Det är en glädje att lära känna dem. Fast bakgrunden är tragisk och omständigheterna miserabla, säger Filip Strandberg, koordinator vid den norska hjälporganisationen ”Droppen i havet”.

Efter månader på Lesbos och andra gränsöar mot Turkiet är nu han och kollegan Anna Foss placerade i Pireus där ett snabbt växande spontanläger för flyktingar breder ut sig inne på hamnområdet.

Närmare femtusen flyktingar trängs ihop på kajen och i terminalernas vänthallar vid Gate ett, två och tre där båtarna från de öar de nu tvingats lämna ankommer.

De har inte haft någon annanstans att ta vägen. Något mottagande från myndigheterna har inte organiserats. Inte heller någon plan för fortsättningen, så här långt.

Men Pireus vice borgmästare är engagerad och har sett till att det kommit bajamajor på plats. Han är själv där varje dag och hjälper till som frivillig, trots att det egentligen handlar om en otillåten bosättning.

Allt annat för flyktingarnas uppehälle och överlevnad bygger på välgörenhet från enskilda och från hjälporganisationer. Privatbilar som lånas ut för varutransporter. Grekiska röda korset, som samlat ihop enkla campingtält där hela familjer ska få plats. De svarar också för mathållningen, runt tiotusen portioner per dag.

”Droppen i havet” servar med hygienartiklar, inte minst till de många bebisar och småbarn som nu kommer med båtarna. Ofta tillsammans med bara en av föräldrarna.

Trängseln, otryggheten, den absoluta ovissheten om framtiden frestar hårt på tålamodet och humöret. Det uppstår lätt konflikter. Rykten i alla riktningar underblåser osäkerhet och oro.

– En natt hölls en jättefest i lägret. Alla var överlyckliga eftersom det spreds uppgifter om att gränserna i Europa nu äntligen öppnats. Det var tungt när sanningen stod klar, säger Anna Foss, uppväxt i Malmö, men nu bosatt i Oslo.

Ingen får någon vettig information. Ingen har någon vettig information att ge. Vilka ska tvångsdeporteras tillbaka till Syrien, Afghanistan, Irak, Iran, Pakistan? Vilka får söka asyl? Vilka skickas till Turkiet för ett nytt oklart lägerliv? Vad gör EU? Vad gör FN?

Jag besöker svenska ambassaden i Aten för att få en lägesrapport om de insatser som Sverige erbjudit Grekland för att strukturera den omfattande process som nu väntar den europeiska flyktingkrisen.

Jag får passera säkerhetskontroller och släpps in på tredje våningens konsulära avdelning där jag ombeds återkomma med en förfrågan via mejl. Det gör jag och får en dag senare svar, i vilket jag hänvisas till Utrikesdepartementets kommunikationscentral Stockholm.

Där berättar Anna Ekberg på presstjänsten att det pågår ett intensivt arbete på flera departement. Det gör det säkert, men ingenting av detta märks bland de allt fler och allt desperatare flyktingarna i Pireus hamns torftiga tältläger.

Det känns för stunden som en klen tröst när jag försöker förklara:

– Gränserna är fortfarande lika stängda. Och attityden i EU-länderna lika stenhårt restriktiv. Men vänta bara, om någon vecka kommer hundratals administratörer från svenska staten hit. Då blir livet säkert mycket lättare.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Kvällspostens startsida

Mest läst i dag