”Skriv något vackert”, mejlar vännen som är deprimerad efter en tung sjukdomsperiod, som kanske aldrig kommer att upphöra. Foto: LASSE SVENSSON
”Skriv något vackert”, mejlar vännen som är deprimerad efter en tung sjukdomsperiod, som kanske aldrig kommer att upphöra. Foto: LASSE SVENSSON
Lars Klint

Ett vitt papper med en svart prick – vad ser du?

Publicerad

Skriv något vackert”, mejlar vännen som är deprimerad efter en tung sjukdomsperiod, som kanske aldrig kommer att upphöra.

Skriv något positivt och hoppingivande. Jag kan behöva det.

Så svårt. Jag försöker återberätta den där tänkvärda facebook-historien om en professor som delade ut ett prov till sina elever. När de vände upp skrivningen var där inga frågor, bara en svart prick mitt på det vita arket. ”Beskriv vad ni ser”, sa professorn.

Det blev långa och komplicerade utläggningar om den svarta pricken. Placeringen, formen, storleken.

Alla har fokuserat på den svarta pricken”, konstaterade professorn när han samlat in provet. ”Ingen tycks ens ha noterat det som dominerar papperet. Den vita, rena ytan.

 

Så återger jag, ganska klumpigt antagligen, professorns pedagogiska resonemang om symboliken i uppgiften och hur vi i stället för att inrikta oss på svarta prickar borde uppmärksamma allt det vackra, vidsträckt ljusa i omgivningarna och i livet. 

Ganska bra”, svarar vännen direkt. ”Men på mitt papper finns inga vita ytor. Det är bara en stort svart plump alltihop. Försök med något annat.

Jag påminner om en gemensam bekant som kämpat sig ur missbruk och misär. I dag är han nykter, har fått jobb och skaffat familj. För 20 år sedan trodde ingen i umgängeskretsen att han skulle få uppleva sin nästa födelsedag. Nu är han glad, fylld av förtröstan och ambitioner.

 

Jag kommer ihåg honom väl. Jag tyckte om honom, men vi var väl alla bekymrade över hur hårt han levde”, mejlar vännen från sin sjukhussäng. Och fortsätter:

 ”Det gör gott att höra att han fixat sitt liv och mår bra. Faktiskt riktigt gott, men sorgen och ångesten i mitt eget liv botar det inte”.

Jag skriver något positivt om alla hans egna kvaliteter, om musik, om galna upptåg och om nattliga diskussioner som oftast mynnade ut i lösningar av åtminstone ett par, tre världsproblem.

Vännen faller in i jargongen, i minnen och upplevelser. 

Det vackraste sitter nog ändå inom dig själv”, skriver jag. Att du trots alla motgångar, all oro och all smärta söker ljuset. Det är det mest positiva och hoppingivande. Du tar dig igenom det här också

Han lovar att försöka.

 

Men det är tufft. Man behöver ju inte vara sjuk och olycklig för att tappa modet i en värld där rubriker, debatt och faktiska skeenden domineras av elände, hat, hot, svek, krig och våld. 

Skriv något vackert”. Det är svårt. Jag mejlar på nytt till vännen och undrar om det är ok att publicera delar av vår konversation i en krönika.

 Efter en stund skriver han:

Javisst, men anonymt då. Jag vill inte verka alltför gnällig och bitter. Det gör skitont ibland, men jag lever. Jag har en framtid. Oklar förstås, som för alla. Men lik förbannat en framtid. Ett ansvar. Kanske fler borde tänka så.

 

Så avslutar han med att tillrättalägga en uppgift i vår tidigare mejlväxling:

”Det där pappret i professorstestet är inte alldeles nattsvart. Många prickar visserligen, men också stora ljusa fält att upptäcka.” 

 

LÄS FLER KRÖNIKOR AV LARS KLINT HÄR.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Kvällspostens startsida

Mest läst i dag