Lars Klint är bekymrad över att ingenting händer, gällande körkortsförnyelser. Foto: LASSE SVENSSON
Lars Klint är bekymrad över att ingenting händer, gällande körkortsförnyelser. Foto: LASSE SVENSSON
Lars Klint

"De som inte kan köra bil ska hållas borta från våra vägar"

Publicerad

Alla ska självklart ha rätt till körkort. Om vi behärskar att framföra fordon, hantera trafikmiljön och följa regelverket.

Det går inte om man exempelvis är blind. Det går inte om man är berusad eller neddrogad. Det går inte heller med utvecklad alzheimer eller annan demenssjukdom.

Oavsett ålder måste de som inte klarar av att köra hållas borta från vägarna. De är alldeles för farliga i trafiken och riskerar ständigt sina egna och andras liv med vårdslösa, obetänksamma och helt förvirrade manövrer bakom ratten.

Varje sommar brukar Transportstyrelsen gå ut med larm och varningar om högre krav på äldre förare. Och på läkare som låter gravt dementa patienter behålla körkortet för att inte göra dem ledsna. 

Det resulterar i allmänhet i att pensionärsorganisationer ryter ifrån och anklagar myndigheten för åldersdiskriminering samtidigt som man framhåller att de största trafikmarodörerna och riskfaktorerna är unga män.

Så dras en ny utredning igång och i väntan på den händer ingenting. År efter år.

 

I nollvisionens Sverige borde det vara ett trafiksäkerhetsmässigt krav att alla som har körkort också är kapabla att köra. Alltså obligatoriska syntester och hälsokontroller med rimliga intervaller för samtliga körkortsinnehavare. 

Transportstyrelsens chefsläkare Lars Englund pekar på att fler än 25 000 människor varje år får en demensdiagnos och att de allra flesta av dem borde få sitt körkort återkallat. Men läkarna anmäler bara mellan 10 och 20 procent av fallen. En smärtsam åtgärd som rör upp starka känslor hos den utpekade. Doktorn föredrar i stället ofta någon slätstruken, till intet förpliktigande överenskommelse om att patienten i fortsättningen gör bäst i all låta bilen stå. Så var det inte alls tänkt att anmälningsskyldigheten skulle kunna kringgås. Följderna kan bli katastrofala.

 

Ett par svåra trafikolyckor i augusti har ytterligare skärpt debatten. En 80-årig förare bländades av starkt ljus och skadade allvarligt sex barn vid en vägren i Tierp. En 84-årig kvinna förväxlade pedalerna och gasade rakt in i en grupp människor utanför en vårdcentral i Stockholm. En 90-åring kvinna omkom. 

– Friska 100-åringar kör bättre än friska 40-åringar, och mycket bättre än friska 18-åringar, säger Lars Englund och betonar att hög ålder i sig inte innebär någon ökad olycksrisk.

Men som livet är beskaffat så tilltar med åren en del åkommor hos rätt många. Alzheimer och bilkörning går inte ihop. Och eftersom 150 000 av demensdrabbade svenskar är över 70 år, och inte alltid utrustade med knivskarp sjukdomsinsikt, känns det befogat och odramatiskt med hälsokontroller. De flesta kommer för övrigt att visa sig vara friska. 

De kan sluta oroa sig själva och omgivningen.

 

Så är det i övriga Norden och inom nästan samtliga europeiska länder. Skulle det vara så svårt att införa också här?

Enkla hälsotester för alla. Kanske vart tionde år upp till 70-årsåldern. Därefter vart femte år. Hårdare krav på att läkare, också dess emellan, verkligen anmäler och dokumenterar olämpligt körkortsinnehav till Transportstyrelsen.

Den nuvarande ordningen andas hyckleri och missriktad sympati. Det har vi och trafiksäkerheten inte råd med. Förtvivlade anhöriga till trafikdödens offer kan vittna om den saken.

Relaterade ämnen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Kvällspostens startsida

Mest läst i dag