Lars Klint

Ann-Marie Begler måste få nya direktiv

Publicerad

Ingen tvivlar på att Försäkringskassan vill undanröja fusket. Förhindra att skattemiljoner hamnar hos kriminella. Eller finansierar terrorresor till Syrien och Irak.

Men vad som är alldeles galet är att den här lovvärda ambitionen blandas ihop med en brutal jakt på svårt sjuka och utsatta människor som får sina ersättningar indragna. Deras och deras familjers liv blir outhärdligt och omöjligt.

I veckan sommarpratade Försäkringskassans generaldirektör Ann-Marie Begler. Hon beskrev att hennes ledarskap kännetecknas av att förstärka rättssäkerheten och tydliggöra lagstiftningens krav.

Det måste uppfattats som ett hån av alla dem som drabbas av Försäkringskassans vilda nedskärningar inom assistansersättningen.

Genom nya snåriga beslut och tolkningar av skakiga domar i Högsta förvaltningsdomstolen ryker personliga assistenter och ersättningar på löpande band. Människor som måste ha dygnet-runt-hjälp för att överleva får timantalet nerstruket till ett minimum, eller helt indraget. I dessa fall ifrågasätts inte behovet. Inga terrorresenärer eller lömska bidragsbedragare misstänks ligga gömda i garderoberna. Det är bara så att Ann-Marie Begler och hennes myndighet tydliggör och verkställer lagstiftningens krav.

Man arbetar utifrån hårda regeringsdirektiv på besparingar, några ytterst gungiga domstolsbeslut och en luddig ansvarsfördelning mellan Försäkringskassan (staten), landstingen och kommunerna. 

Tusentals svårt funktionshindrade får sina liv ödelagda. 

– Det som pågår är ingenting annat än en katastrof. Det drabbar de mest utsatta barnen med allra störst hjälpbehov, säger Maria Persdotter, ordförande i Riksförbundet för rörelsehindrade barn och ungdomar.

Hon satt ensam i gästsoffan hos fyrans Nyhetsmorgon efter ett hjärtskärande inslag om en förtvivlad familj där den 12-årige sonen Andreas just blivit av med all assistansersättning, när han enligt läkarintyg behöver tillsyn och hjälp dygnet runt. Andreas har grav autism, epilepsi och en utvecklingsstörning som ger en mental ålder på mellan ett och två år. Föräldrarna orkar inte längre, men någon lösning finns inte i sikte. Så fungerar i praktiken Ann-Marie Beglers förstärkta rättssäkerhet och tydliggjorda lagstiftningskrav.

Hon satt inte i morgonsoffan. Och från regeringen hade alla avböjt att komma eller anmält förhinder.

Jag har läst domarna som nu kullkastar tidigare praxis för assistensersättning. Och som därför allt oftare leder till kraftiga nedskärningar av assistensen. Det handlar bland annat om att sondmatning och andningshjälp inte längre klassas som grundläggande behov. De faller under andra, medicinska och kommunala områden. Därmed stryks en massa timmar bort. Mängder av funktionshindrades assistans raderas också genom den nya tolkningen av punkten ”Behöva hjälp av någon med ingående kunskaper om individen och dess funktionsnedsättning”. Detta behov gäller numera bara personer med psykiska funktionshinder.

Jag tar del av skrämmande, ömmande, upprörande öden och konsekvenser av Försäkringskassans hårda framfart. Människor i skräck och vanmakt. Föräldrapar som skiljs av påfrestningarna. Familjer som brakar samman. Unga män och kvinnor som mår allt sämre och tynar bort. 

Jämställdhetsminister Åsa Regnér är tagen av den starka kritiken och säger sig vara öppen för lagändringar. Hon har begärt in underlag till hösten.

Det är för sent. Generaldirektör Begler är effektiv att lyda order. Hon måste omedelbart få nya användarvänliga direktiv att tillämpa och tydliggöra. För rättvisare assistansersättning. Och ett rättssäkrare samhälle.

Relaterade ämnen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Kvällspostens startsida

Mest läst i dag