Lars Klint

9 000 svenska hästar går varje år upp i rök

Publicerad

Ingen hästfilé, inget välhängt innanlår från ett muskulöst frigående ungsto. Ingen rökt hästskinka. Inte ens ett paket färdigskuret, mört och mörkrött smörgåspålägg - Hamburgerkött som det kallades när jag hade massäck med på skolutflykten. Som det tydligen fortfarande heter.

Men i den lilla stickprovsundersökning jag genomförde inom Malmös livsmedelhandel i går eftermiddag ville inte en enda butik befatta sig med begreppet hästkött. Den frysta lasagnen var också svår att hitta.

Det är osmart, fegt och överdrivet populistiskt.

Hästskojarna har genom hela den bedrägliga kedjan, från slakt till märkning i butik, naturligtvis uppträtt och handlat skandalöst. Svenska Axfood, Coop, Findus och Ica är delaktiga och måste ta ansvar för att de lurat på kunderna hästkött när deras innehållsförteckningar tydligt angett nötkött.

Under gårdagen duggade provsvaren in. DNA visade på stora mängder hästkött, upp till 100 procent, hos samtliga av de stora kedjorna.


Det är märkligt att man inte noggrannare kontrollerar ingredienserna i sina produkter. Nu skylls det på rumänska slakterier, tillagningsindustrier i Luxemburg, matfabriker i Frankrike, förpackning i Holland och cypriotiska distributörer. 16 europeiska länder är drabbade av lurendrejeriet.

Men för mig som kund hos Coop Forum på Stadiongatan eller Ica Malmborgs i Limhamn är det faktiskt de ansvariga där som jag litar på och avkräver att det kött jag köper är vad som utlovas på förpackningen - och inte av en helt annan kvalitet från ett helt annat djur.

Reglerna är fortfarande för luddiga inom hela livsmedelshanteringen. Oftast är det konsumenten som kommer i kläm, förs bakom ljuset och är den som får betala när konkurrens och profithunger drar iväg mot gränslandet där slarv, oförstånd och etiska felsteg riskerar att trampa över i kriminalitet.

Hur länge, hur stora volymer och till hur många kunder som butikerna sålt sina falska nötköttsprodukter finns ännu ingen klar bild över. Förstås inte heller hur många miljoner man dragit in på falsariet.


Nu däremot, när det verkligen står klart vad lasagne och andra halvfabrikat verkligen består av för ingredienser då ska alltihop kasseras, destrueras eller returneras till avsändaren. Kanske rör det sig om flera hundra tusen förpackningar, i butiker, mellanlager och kylhangarer.

Findus i Bjuv är stolta över att ha en egen biogasanläggning där man kan skyffla ner den nu korrekt deklarerade, hälsomässigt och hygieniskt oklanderliga, men formellt otjänliga födan.

Det är något som inte stämmer.

Ungefär som att uppemot 9000 svenska hästar varje år bara går upp i rök, enligt en uppskattning av Hästnäringens välfärdskommitté. Många begravs antagligen på ägarens marker, utan att anmälas till myndigheterna. Men mörkertalet är stort. Kanske hamnar det äkta svenska hästköttet i en rad anonyma produkter och blandningar som spaghettisåser, korvar, pastejer, lasagne, kebab och moussaka.

Vi svenskar äter officiellt inte mer än 200 gram hästkött per person och år. Pinsamt lite. Så mycket bra kött som förstörs. Som betraktas lite skamligt och obehagligt.

Nej, ta vara på hästköttet. Ica, Axfood, Coop och Findus - lyft fram de vackert ådrade styckbitarna i delikatessdiskarna. Lägg ner de hopplösa flintastekarna och lansera den saftiga, möra hästentrecotén lagom till vårens grillpremiär.

 

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Kvällspostens startsida

Mest läst i dag