Sommar, sol, bad, grillning och avkoppling.
Det är så de flesta av oss vill ha det just nu.
Men ond och bråd död tar aldrig semester.
Det råa och meningslösa våldet infinner sig även när dagarna och nätterna är som vackrast.
Jag blir lika bedrövad varje gång jag tar del av det meningslösa våldet. Som för två veckor sen då en 61-årig man blev ihjälkörd i Malmö av en narkotikapåverkad 20-åring.
Våldet i Malmö är en följetong. Men våldet letar sig även ut till mindre och idylliska orter.
För en 23-åring från Veberöd blev årets midsommarafton den sista i livet. Han blev slagen, skallad och ihjälslagen.
I Staffanstorp, fick en 45-årig man hjärnslapp. Han ringde upp och hotade en 40-årig man med orden "nu ska du dö". Han tog sen bilen och körde med full kraft in i 40-åringens hus i Staffanstorp. Dessbättre slutade händelsen bara med skador på huset.
I Veberöd sörjer vänner, familj och flickvän en man som hade sina bästa år framför sig.
Det har hänt en del i samhället sen jag var barn.
En hel del onekligen till det bättre.
Men dessvärre mycket till de sämre.
Våldet har accelererat på ett oroande sätt. Ett förfluget ord kan tända en våldsverkare.
Slagsmålen förr i tiden var s k "hederliga". På mina skolraster slutade slagsmålen när någon låg på rygg. Det fanns inte på kartan att sparka på en människa som låg ner på marken.
I dag finns det inga spärrar. Inte så sällan slutar ett slagsmål med att någon blir ihjälstucken med en kniv, skjuten eller ihjälsparkad.
Jag undrar vad som rör sig i en mans huvud när denne med berått mod kickar ihjäl en medmänniska? Sprit och narkotika finns, inte helt oväntat, för det mesta med i bilden när det gäller den här typen av brott.
20-åringen som körde ihjäl 61-åringen i Malmö var påverkad av narkotika och den misstänkte som körde in i huset i Staffanstorp var också berusad.
Sverige har en liberal lagstiftning när det gäller straff våld mot människor. Delvis ett resultat av ett alltför långt socialdemokratiskt regeringsinnehav.
Jag anser att grova våldsbrottslingar, de som lemlästar sina medmänniskor, ska spärras in på långa straff. Det är ett hån mot offrets anhöriga när en dräpare får ett kortvarigt straff.
För de anhöriga till 23-åringen i Veberöd spelar det egentligen inte någon roll vilket straff den eller de får som slog ihjäl sonen. 23-åringen är borta för alltid, men det är viktigt att samhället agerar på ett kraftfullt sätt mot de som förpestar livet för oskyldiga medborgare.
Då och då hör jag dösnacket från fisliberaler, vänsterpartister och andra om att det inte är rätt metod att låsa in våldsverkare.
Ursäkta. Vad gör man då med personer som släcker en annans människas liv?
I mina tankar finns det inget värdefullare än ett människoliv. Därför måste det kosta för den eller de som slår ihjäl en medmänniska.
Jag vet att det inte finns några fullkomliga samhällen, men vi kan väl ändå titta några år bakåt i tiden då det i Sverige i alla fall fanns något som kunde liknas vid etik, moral och hänsynstagande.