Sport är underbart.
Men det finns undantag. Turbulensen runt Malmö Redhawks är milt sagt beklämmande.
I 40 år har jag jobbat som sportjournalist. Jag har haft förmånen att vara med om det bästa i sportvärlden.
Men då och då har jag även haft det tvivelaktiva nöjet att titta in i en unken sportvärld. Det som just nu utspelas i Malmö Redhawks är så beklämmande att man tappar andan.
En miljardär, Hugo Stenbeck, svepte för ett år sedan in som en virvelvind Malmö Redhawks. Ett år senare verkar han ha tröttnat på hockeyklubben. Nu är det advokaterna som har huvudrollen i den här sörjan.

Jag är inte förvånad.
Även för en Joakim von Anka-person som Stenbeck finns det väl gränser.
Malmö Redhawks är skandalernas klubb, har så varit under en massa år. Det har egentligen aldrig funnits någon ordentlig styrsel i Malmö.
Tränare, spelare och ledare kommer och går i Malmö Redhawks. Så var det även på Percy Nilssons tid.
Jag törstar verkligen efter ett lag från Malmö i elitserien, men det är inte utan att man börjar misströsta.
Jag kan konstatera en sak: Dagens upplaga av Redhawks är ljusår från elitserien. Det är inte bara spelarna som är för dåliga, även sportchefen Stefan Nyman har underpresterat. Det är Nyman som sett till att med vansinnigt höga löner locka spelare till Malmö.
Många av de spelare som Nyman plockat till Malmö har varit av direkt svag klass och jag kan tänka mig att han förr eller senare får stå till svars för den svajiga rekryteringen. Bara pengar - inget hjärta är väl en paroll som stämmer in på Malmö Redhawks. Fast om Stenbeck drar finns det varken hjärta eller pengar i Redhawks.
Malmö kan fortfarande gå till playoff, men med tanke på löneläget i klubben borde laget har legat i serieledning under hela säsongen. I mina ögon har Stefan Nyman spelat hasard med Stenbecks slantar.

Redhawks är - om inte Malmös stolthet - så dock Malmös hopp när det gäller hockey. I handboll befinner sig redan HK Malmö i den högsta serien.
Jag såg i onsdags Malmö krossa Tumba i Baltiska hallen. Malmö såg ut som ett slutspelslag. Man ska dock inte dra alltför stora växlar på den här segern. Tumba höll sannerligen inte någon högre klass.
När namnet IFK Malmö försvann och under kuppartade former ersattes med HK Malmö var jag kritisk. Mest av nostalgiska skäl. Så här i efterhand kan man konstatera att HK Malmö har alla förutsättningar att bli en klubb att räkna med framöver.
Kanske har även Malmöborna upptäckt att man har ett elitlag i handboll. 1 700 åskådare fanns i onsdags på plats mot jumbolaget Tumba. Låt vara att det var fri entré. Gratis är bäst tycker Malmöborna, det må gälla såväl sport som teater i Pildammsparken.

Som jag ser det verkar HK Malmö vara en trygg klubb där ledare jobbar tillsammans, inte som i Redhawks där ledarna krigar mot varandra.
Malmö har i ett par haft visionen "SM-final 2013". Om man får drömma: Kristianstad mot Malmö i en SM-final nästa år...