Johanna Nylander: Snoppchock och sånger om fred

Publicerad
Uppdaterad
Schlageryra och melodifestivaljippo. Lördagens deltävling är den sista av fyra och går av stapeln i Malmö. De bästa går vidare till Globen där det bestäms vilken treminuterslåt som kommer att representera Sverige i Moskva och årets upplaga av Eurovisionsschlagerfestivalen.
Kultur är ofta politik, inte minst vid schlagerfestivalen som är ett utmärkt jippo för europeiska städer att visa upp sig från sin bästa sida. Direktsändning över hela världsdelen är värdefull, inte minst inför stundande Europaparlamentsval och för propagandan kring oroshärdar länder emellan. Ett av kraven för att få delta i tävlingen är att sända hela finalen med alla länders bidrag. Det enkla budet gjorde att Libanon hoppade av att medverka 2005 då landet vägrade sända Israels bidrag. I år består Israels bidrag av en duett mellan en israelisk sångerska och en palestinsk dito. Låten handlar om fred.
Förra året sjöng en georgisk sångerska en pampig sång på fredstemat, aktuell vid oroligheterna mellan landet och grannarna Ryssland. Georgien slutade elva i tävlingen, och Ryssland vann. I år heter Georgiens låt "We don't wanna put in" med kaxighet och ordlekar för att stå upp mot den gamla stormakten.
Schlagerfestivalens historia började med ett schweiziskt röstfusk. Trots det fortsatte tävlingen och fler och fler länder ansluter sig genom tv- paraplyorganisationen EBU. I dag är det i öst det händer, och troligen har Malmöpågen Arash betydligt bättre förutsättningar för att ta hem segern med hans bidrag för Azerbajdzjan - oavsett vilken trallvänlig mellanmjölkslåt med tonartshöjningar Sverige än väljer. Öststaterna kompisröstar ju, och Sverige ger poäng till Norge, Finland och Danmark för den musikaliska kvalitetens skull.

Sandlådskontroverser och politiska konflikter till trots är schlagerfestivalen en rätt bra termometer på Europa. Jurygrupper ersätts allt mer av telefonröster, länder öppnas upp för att kunna delta, och för livsstilsfrågorna har schlagern varit banbrytande. När schlagern på hemmaplan genererar både tros-, sex- och snopp-chocker, har tävlingen vunnits av både en transsexuell diva, finländare i latexmasker och irländska smörsångare. Det är dessutom ett av de få tillfällen där till och med medborgarna i Vitryssland har rätt att rösta på någon annan än deras evige president Lukashenko.

Samtidigt kommer hela tävlingen i år återigen ha aktivt deltagande jurygrupper för att återta kontrollen till tv-bolagen. En utveckling som speglar samhället, inte minst i jämförelse med hur de stora mediebolagen desperat försökt hejda allsköns utveckling på det digitala området, och användare som mer och oftare står upp emot medie- och kulturdistributörerna.
Glitter och glamour är politik, och bakom de lättsamma tonerna finns både allvar och framtidshopp. Schlagern är värd att följa, inte minst för att skaffa sig kunskap om hur Europa egentligen mår. Att folkets röster inte räcker till ens i en tävling om musik, är en rätt bra varningsklocka.
Johanna Nylander

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Kvällspostens startsida

Mest läst i dag