Aktiv dödshjälp är en svår fråga som lätt leder till starka berättelser om personer på dödsbädden. Antingen är det någon som vill leva men känner sig pressad och som en börda för omgivningen. Eller är det någon som med en svår sjukdom har kronisk smärta, lider och inte vill någonting annat än att stilla lämna jordelivet.
Båda situationerna är svåra att tackla. Ska man alltid utgå från att en människa vill leva? Ska man erkänna någons vilja att avsluta sitt liv i förtid? Är det rätt att den läkare som tillmötesgår en önskan om självvalt livsslut riskerar sitt arbete? Vad händer den dagen någon missbrukar befogenheter och förtroenden och hävdar att livsslutet är självvalt även när det inte är det?

Om man ska ha makt över sitt liv, sin kropp och sin person måste man också ha den makten fullt ut. Lagstiftare måste låta människor fatta sina egna beslut, även om några av dem är uppenbart dåliga. Självvalt livsslut borde respekteras, oavsett uppfattning om livets okränkbart eller människors livsvilja.
Även om man är klar med att den som lider i livets slutskede själv borde få bestämma när det skall upphöra är steget till att lagstifta om möjligheten till assisterat självmord, självvalt livsslut eller aktiv dödshjälp allt annat än enkelt att ta.
Att välja att avsluta sitt liv är ett oåterkalleligt beslut. Det skall vara svårt att ta och det borde finnas höga hinder från omgivningen för att genomföra det. Om samhället sanktionerar möjligheten i lagstiftning, öppnar det för tveksamma gränsdragningar och katastrofala följder i de fall den missbrukas.

Det måste alltid vara problematiskt att avsluta någons liv, samtycke eller inte. När diskussionen vandrar vidare till sjuka personers hypotetiska viljor, vad anhöriga anser och vilka grader av sjukdom som skall kvalificera till dödshjälp är det inte konstigt att frågan blir både personlig och upprörande. Ensamma personer utan anhöriga hamnar lättast i kläm. Möjlighet till aktiv dödshjälp utökar sjukvårdens befogenheter till tveksamma nivåer och uppgifter som inte går att kräva från läkare eller sköterskor. Oavsett lagstiftning om aktiv dödshjälp kommer svårt sjuka människor drabbas av andra människors beslut. Antingen genom att vara vid liv och inte ha makt över sin död, eller genom att vara död och inte ha något liv.