Bodhi Bjerregaard var trebarnsmamman och journalisten på Ystads allehanda som sent i livet sadlade om för att bli präst. Hon förverkligade en av sina drömmar, men hennes liv ändades tragiskt i sjödramat i Gryts skärgård utanför Norrköping den tredje december förra året.
S:ta Maria kyrka var i går fylld till i stort sett sista platsen av hennes vänner och kollegor från olika skeden i livet. Där fanns ett stort antal journalister, präster och vänner som ville ta ett sista avsked. Med familjens tillstånd fick Kvällsposten skriva om begravningen och publicera hennes namn och bild.

"Finns inte ord"

Längst fram stod hennes kista, draperad med ett grönt bårtäcke. När det var dags för alla att defilera förbi kistan och lägga rosor på bårtäcket sträckte sig kön långt i kyrkgången.
- Det finns inte ord för vad jag känner. Det går inte att förstå om man inte själv har upplevt det, säger hennes livskamrat Stefan Bjerregaard till Kvällsposten strax före begravningsceremonin.
Under begravningsceremonin, som innehöll mycket sång och musik som Bodhi Bjerregaard älskade, sjöng hennes båda döttrar solo. Dottern Tove, 17, som mirakulöst överlevde båtkatastrofen sjöng "What A Wonderful World" och äldsta dottern framförde "Sea Breeze" som hon själv skrivit.

Arbetade som journalist

Bodhi Bjerregaard var sökaren och adoptivbarnet från Oxelösund som via Baghwanrörelsen, där hon bodde i kollektiv med bland annat artisten Ted Gärdestad och där hon bytte namn från Yvonne till Bohdi (som betyder "visdom som kommer från medvetandet"), gick vidare och utbildade sig till journalist innan hon slutligen prästvigdes i Lunds domkyrka den tionde januari 2010.
Innan journalistiken fångade henne hann hon gå en båtbyggarkurs på Skeppsholmen. Det var där hon träffade sjömannen Stefan som blev hennes livskamrat.
Tillsammans flyttade de till Ystad när Bodhi kom in på journalistutbildningen på Skurups folkhögskola. Här föddes deras tre barn, Tove, 17, Mia, 21, och Simon, 23, och själv arbetade hon i många år som journalist på Ystads Allehanda.

"Älskade livet ombord"

Hon älskade mötena med människor, men tyckte att hon i rollen som journalist inte fick tillräcklig tid med dem. Efter 20 år kände hon sig färdigskriven. Genom en kurs i pilgrimsvandring kom hon i kontakt med Svenska kyrkan och kände sitt rätta kall.
När hon fick första tjänsten inom Svenska kyrkan i Karlskrona lämnade hon, maken Stefan, dottern Tove och hennes älskade hund Kanel - en portugisisk vattenhund - gården utanför Ystad och bosatte sig på den 14 meter långa segelskutan Alfhild.
- Bodhi fastnade direkt för Alfhild när vi såg henne, säger Stefan Bjerregaard.
Hon älskade livet ombord och de seglade från Karlskrona till Oskarshamn i augusti förra året när hon fick en ny tjänst där. Det var därifrån de var på mot Blidö där hon skulle tillträda ett nytt jobb som komminister när katastrofen inträffade.

Ute i hårt väder

Vid 21-tiden den tredje december förra året befann de sig vid Harstena i Gryts skärgård. Det var hårt väder, men ingenting som Bodhi och Stefan inte klarat att segla i tidigare.
- Det blåste inte mer än 10-12 meter i sekunden, men det var hög sjö. Vi hade haft problem med storseglet tidigare och allt som kunde gå på tok gick på tok, säger Stefan Bjerregaard.
Ett tackel som krånglade gjorde att storseglet inte kunde revas och bommen slog fram och tillbaka. Stefan träffades av den flera gånger.
- Den svängde runt i 90 grader och hamnade i vattnet. Jag träffades av bommen i huvudet och föll baklänges och slog bakhuvudet i aktern.
Illamående och med en misstänkt hjärnskakning gick Stefan ner under däck för att vila sig. Under tiden fick Bodhi på grund av ett elfel problem med plottern, segelskutans GPS, och hade svårt att få fram rätt kartbild.
När Tove snare gick ner under däck för att vila sig och Stefan kom upp på däck upptäckte han att det var fel kartbild på plottern. Men då var det för sent att göra något.
- Vi gick hårt emot några stenar ungefär fem gånger. När vi kom flott upptäckte jag en grynna förut och drog på full gas för att gira undan, men inget hände. När jag tittade akterut såg jag att rodret slagits sönder.

Larmade sjöräddningen

Stefan lade i full back, men det hjälpte inte. Alfhild gick hårt på grynnan. Sedan gick allt snabbt.
- Jag bedömer att det bara tog tre minuter mellan det vi gick på grynnan till vi låg i vattnet. Under däck var det kaos, men Tove lyckades ta sig ut.
Stefan lyckades larma Sjöräddningen, men det blev något fel på koordinaterna. Sjöräddningen började söka några kilometer från haveriplatsen.
När de var på väg att gå i livbåten uppstod nästa problem. En rem krånglade och livbåten hamnade upp och ner. För att inte skadas av kringflytande vrakdelar i den hårda sjön sökte de skydd i luftfickan under livbåten.
- Det var bara 4-5 grader i vattnet och vi blev snabbt nerkylda. Vi insåg att någon av oss måste ta oss ut på utsidan och tillkalla hjälp.

"Var medvetslös"

På avstånd kunde Stefan se Sjöräddningens båtar, men de upptäckte inte dem. Till slut fick en räddningshelikopter syn på dem.
- Tove var medvetslös och hade hjärtstillestånd när hon vinschades upp. Hon hade en kroppstemperatur på bara 19-20 grader. Räddningshelikoptern hittade oss mot alla odds. I efterhand har jag insett vilken tur vi hade.
Medan helikoptern flög Tove till sjukhuset i Nyköping klamrade Stefan och Bodhi sig fast vid livbåten, hon i luftfickan tillsammans med hunden Kanel och han på utsidan.
– Jag kände hennes ben vid min sida hela tiden. Vår hund lämnade aldrig henne.

Var försent

När Stefan till slut räddades ur det iskalla vattnet hade det gått ytterligare 31 minuter. Han hade då legat en timme och 40 minuter i vattnet och var så gott som medvetslös.
När räddningen nådde fram till Bodhi var det försent. Både hon och hunden Kanel omkom i vågorna.
- Jag är övertygad om att vi alla tre hade klarat oss om Sjöräddningen haft tillgång till ytterligare en helikopter.
Uppvaknandet på sjukhuset i Norrköping var en mardröm. Då visste han inte om han ensam hade överlevt katastrofen. Efter några dagar återförenades han med Tove på sjukhuset i Nyköping.
- Det var glädjetårar över att Tove klarat sig, men tårar i sorg över Bodhi.

Sprids i havet

Bodhi Bjerregaards aska ska spridas i havet som hon älskade så mycket.
- När vi tittade på gamla foton från hennes barndom minns jag att hälften av dem var på henne i en båt. Hon hade seglat mycket och sa alltid "det finns inget dåligt väder, bara dåliga kläder".