Debatt: Varför ogillar vänstern marknaden?

Publicerad
Uppdaterad
Vänsterns kritiska inställning till marknadsreformer är en av grundstenarna i svensk politik, men den är väl värd att ifrågasätta. De som motsätter sig flexiblare arbetsmarknader, konkurrenssättning och avregleringar försvarar i själva verket ofta privilegierade samhällsgrupper.
Om vänsterns mål är att skapa trygghet och jämlikhet bör man vidga sitt perspektiv. Det kan vara värt att lyssna på de som förklarar att vissa marknadsreformer specifikt gynnar marginaliserade grupper i samhället.
De italienska ekonomerna Alberto Alesina och Francesco Giavazzi möttes nyligen av omfattande uppmärksamhet när de framförde att vänstern borde älska marknadsreformer. Europeisk politik har länge utgått ifrån att fria marknader står för effektivitet medan stora välfärdssystem leder till jämlikhet.
Alesina och Giavazzi menar däremot att välfärdssystemen med tiden blivit alltmer anpassade till att gynna starka grupper i samhället och rentav stänga ute de svaga.

Denna utestängning kan ske på olika sätt, som exempelvis i arbetsmarknaden. Bland annat Nobelpristagaren James Heckman har studerat effekten av anställningsskydd och slagit fast att systemet missgynnar de svaga. Regler som försvårar för företag att avskeda medarbetare gör bara att de som redan har trygga jobb får lite mera trygghet.
Marginaliserade grupper som ungdomar och invandrare fråntas samtidigt möjligheten att etablera sig på en reglerad arbetsmarknad.
Grundläggande skyddsnät hjälper de svaga, men all högskattepolitik leder inte till jämlikhet. Ekonomerna Stefan Fölster och Fabian Wallen har noterat ett intressant samband mellan skatter och jämlikhet i Sverige.
Jämlikheten minskade kraftigt mellan åren 1995- 2000, en period där skatterna steg och blev mera progressiva på grund av den nya värnskatten. Jämlikheten minskade svagt mellan åren 1990- 1995 och ökade svagt mellan 2000- 2006, två perioder där skatterna i stället sänktes.

Det är inte
rimligt att argumentera för att liberalisering alltid gynnar de svaga. Men många marknadsreformer hjälper fattiga genom att rubba på de privilegierades särställning, som exempelvis avskaffade av de hyresregleringar som gynnar personer i rika områden.
Andra reformer kan hjälpa de svaga genom att minska på destruktivt bidragsberoende, underlätta övergången till arbete och leda till bättre löneutveckling för låginkomsttagare.
Många av de marknadsliberaliseringar som sker runtom världen genomförs av vänsterregeringar. Det är synd att den svenska vänstern har behållit sin i grunden negativa bild av marknadsreformer, det gynnar vare sig de svaga eller Sveriges generella utveckling.

Nima Sanandaji

Vd tankesmedjan Captus

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Kvällspostens startsida