Vänsterns kritiska inställning till marknadsreformer är en av grundstenarna i svensk politik, men den är väl värd att ifrågasätta. De som motsätter sig flexiblare arbetsmarknader, konkurrenssättning och avregleringar försvarar i själva verket ofta privilegierade samhällsgrupper.
Om vänsterns mål är att skapa trygghet och jämlikhet bör man vidga sitt perspektiv. Det kan vara värt att lyssna på de som förklarar att vissa marknadsreformer specifikt gynnar marginaliserade grupper i samhället.
De italienska ekonomerna Alberto Alesina och Francesco Giavazzi möttes nyligen av omfattande uppmärksamhet när de framförde att vänstern borde älska marknadsreformer. Europeisk politik har länge utgått ifrån att fria marknader står för effektivitet medan stora välfärdssystem leder till jämlikhet.
Alesina och Giavazzi menar däremot att välfärdssystemen med tiden blivit alltmer anpassade till att gynna starka grupper i samhället och rentav stänga ute de svaga.
Denna utestängning kan ske på olika sätt, som exempelvis i arbetsmarknaden. Bland annat Nobelpristagaren James Heckman har studerat effekten av anställningsskydd och slagit fast att systemet missgynnar de svaga. Regler som försvårar för företag att avskeda medarbetare gör bara att de som redan har trygga jobb får lite mera trygghet.
Marginaliserade grupper som ungdomar och invandrare fråntas samtidigt möjligheten att etablera sig på en reglerad arbetsmarknad.
Grundläggande skyddsnät hjälper de svaga, men all högskattepolitik leder inte till jämlikhet. Ekonomerna Stefan Fölster och Fabian Wallen har noterat ett intressant samband mellan skatter och jämlikhet i Sverige.
Jämlikheten minskade kraftigt mellan åren 1995- 2000, en period där skatterna steg och blev mera progressiva på grund av den nya värnskatten. Jämlikheten minskade svagt mellan åren 1990- 1995 och ökade svagt mellan 2000- 2006, två perioder där skatterna i stället sänktes.
Det är inte rimligt att argumentera för att liberalisering alltid gynnar de svaga. Men många marknadsreformer hjälper fattiga genom att rubba på de privilegierades särställning, som exempelvis avskaffade av de hyresregleringar som gynnar personer i rika områden.
Andra reformer kan hjälpa de svaga genom att minska på destruktivt bidragsberoende, underlätta övergången till arbete och leda till bättre löneutveckling för låginkomsttagare.
Många av de marknadsliberaliseringar som sker runtom världen genomförs av vänsterregeringar. Det är synd att den svenska vänstern har behållit sin i grunden negativa bild av marknadsreformer, det gynnar vare sig de svaga eller Sveriges generella utveckling.
Nima Sanandaji
Vd tankesmedjan Captus
