För knappt tio år sedan invaderades Terés och Carl Gustafsson i Klakebäck utanför Jämsjö av mördarsniglar. Varje kväll fördes ett krig mot trädgårds­marodörerna. Nu överlåter de jakten till ankorna.

- När det var som värst plockade jag tusen sniglar varje kväll. Nu ser vi bara någon enstaka snigel som ankorna missat, säger Terés Gustafsson.

Varje kväll vallar Terés Gustafsson ner ankorna till trädgårdslandet.

- Sniglarna är ganska fega, men det gör inget eftersom ankorna patrullerar området och verkligen går och letar upp dem, säger hon.

Levande dammsugere

Och ett snigelår som detta är Terés Gustafsson extra glad över de levande trädgårdsdamm­sugarna.

- Grannen jagar sniglar med en hacka och ser mordisk ut, själv tar jag en kopp te och strosar runt samtidigt som jag tittar på ankorna, säger hon och skrattar.

På gården finns både smaragd­ankor och myskankor men som snigeljägare är Blekingeankan ändå den vassaste, menar Terés Gustafsson.

- De äter absolut flest och även de riktigt stora sniglarna. När det är gott om dem kan en ­Blekingeanka äta mellan 30 och 40 sniglar på en kvällspromenad, säger hon och fortsätter:

- De smaskar i sig dem, sköljer näbben med vatten och fortsätter sedan att jaga.

Håller gräsmattan i trim

Och ankorna är inte bara bra som snigeldammsugare, De ser även till att hålla gräsmattan i trim och tvestjärtarna på behörigt avstånd.

- De är suveräna helt enkelt, säger Terés Gustafsson.