- Det finns vissa män som har svårt att ta en separation, de kan inte ­hantera det. I 90 procent av fallen har de också problem med psykisk ohälsa, arbetslöshet, sociala problem eller missbruk och är kända av ­myndigheterna, säger Mikael Rying, kriminolog och expert på dödligt våld.

Att männen är kända borde underlätta för myndigheter att ha koll på situationen, till exempel följa med när saker ska hämtas och flyttas efter separation eller ge extra bevakning vid vårdnads­tvister, menar han.

"Alla måste våga mer"

Lena Widding Hedin, universitetslektor på högskolan i Kalmar och utbildare av poliser som jobbar med våld i nära relationer, framhåller också att fler insatser behövs, även från vanliga medmänniskor.

- Myndigheterna måste samarbeta mer och alla måste våga mer, våga fråga och ingripa.

- Hur jobbar vi med barnen, med skolan, alla vårdinstitutioner? Vad gör vi? Oftast ingenting. Ingen frågar hur en människa har det. Många vill inte heller se.

Hon efterlyser stödgrupper dit drabbade snabbt kan vända sig för att prata, få råd och stöd.

"Tala om skilsmässovåld"

Sven-Erik Alhem, tidigare överåklagare och ordförande för Brottsofferjouren:

- Vi talar ofta om hedersvåld, ett ord jag tycker väldigt illa om, men vi borde också tala om skilsmässo­våld, om människor som tror att de äger en annan människa och anser att ingen annan ska få dem.