Här är galjonsfiguren som hittades i vattnet utanför Ronneby. Foto: Blekinge museumHär är galjonsfiguren som hittades i vattnet utanför Ronneby. Foto: Blekinge museum
Här är galjonsfiguren som hittades i vattnet utanför Ronneby.  Foto: Blekinge museum
Foto: Blekinge museumFoto: Blekinge museum
 Foto: Blekinge museum

Världsunika fyndet på havets botten

Publicerad

För första gången har arkeologerna nu svart på vitt att 1400-talsskeppet Gribshunden var målat.

Skeppet pryddes av representativa färger när det sjönk utanför Ronneby år 1495. 

– Jag tycker att det är jättespännande, säger Siiri Irskog, arkeolog och projektsamordnare för Gribshunden på Blekinge museum.

Galjonsfiguren som hittades när skeppet Gribshunden bärgades i augusti 2015 är unik i sitt slag. 

Fram till i dag är figurhuvudet det enda som har hittats intakt från sin tid.

– Gribshunden är ett världsunikt skepp. Inget skepp har påträffats från den här tiden förr och det finns heller inte jämförbara provtagningar eller resultat, konstaterar Siiri Irskog. 

Bekräftat teori

Efter att skeppet med galjonsfiguren på bärgades skickades fyndet till Danmark. Svaret från får forkskarna att jubla. 

Det som de danska experterna kunnat slå fast har länge varit en väletablerad tes som nu bekräftats. 

På det spektakulära fyndet från Gribshunden har färgpigment konstaterats. 

– Det man tidigare har sett på målningar från skeppet från 1400-talet är att de är målade med bland annat sköldar.  Men en bild är inte ett fotografi, säger Siiri Irskog.

– De här proven visar att de var målade i verkligheten, så att säga. 

"Jättespännande"

De allra flest skepp från den tiden var målade med sköldar eller färger som representerade den familj som skeppet skulle förknippas med.

Anledningen var att målningar skulle förmedla ett budskap eller att skrämma besättningar på andra skepp som de mötte.

– Jag tycker det här är jättespännande. Dels för att man kan göra sådana här analyser och jämföra med de texter vi har från den tiden. Men också för att resultatet är väldigt spännande, säger Siiri Irskog. 

Enligt arkeologen finns det inga jämförbara resultat någonstans i världen. Och fynden – tillsammans med provsvaren – kommer att vara en stor tillgång.

– Det här kommer att vara underlaget och intressant forskningsfrågor i  för framtida undersökningar, säger Siiri Irskog. 

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Kvällspostens startsida

Mest läst i dag