Tilde är less på att folk använder "cp" som ett skällsord. Foto: PrivatTilde är less på att folk använder "cp" som ett skällsord. Foto: Privat
Tilde är less på att folk använder "cp" som ett skällsord. Foto: Privat
Kollaget med kommentarer som Tilde gjort. Foto: PrivatKollaget med kommentarer som Tilde gjort. Foto: Privat
Kollaget med kommentarer som Tilde gjort. Foto: Privat

Tilde: Sluta använda "CP" som skällsord

Publicerad

"Är du cp-störd?"

En kommentar som gör mer skada än många tror.

17-åriga Tilde, som har en CP-skada, är less på människor som använder "CP" som skällsord – och nu vill hon öka kunskapen bland allmänheten.

– Jag blir väldigt ledsen när jag hör sådana kommentarer, säger Tilde.

17-åriga Tilde Aune från Värnamo har tröttnat.

Tröttnat på att människor i hennes närhet – i skolan, på caféet, badhuset eller kanske på semestern – använder ordet "CP" som ett skällsord.

Tilde har diagnosen cerebral pares, förkortat just CP, och möter dagligen på fördomar och okunskap kring vad cerebral pares och en CP-skada faktiskt innebär.

I ett väldelat inlägg på Facebook visar Tilde exempel på så kallade funkofobiska kommentarer, det vill säga fördomar gentemot personer med en funktionsnedsättning, som hon får höra dagligen:

"Du är helt cp!"

"Sluta bete dig cp".

"Du är så dum i huvudet, cp-barn".

"Är du cp-störd eller?"

"Min hand är helt cp i dag”.

– Jag blir väldigt ledsen när jag hör sådana kommentarer, säger Tilde, och fortsätter:

– Det är vanligt förekommande bland ungdomar i min ålder. Jag hör det dagligen. Men kommentarerna är ju inte riktade mot mig, utan mot andra människor.

"Mitt handikapp syns inte på utsidan"

En annan fördom som Tilde ofta stöter på är att hon "inte ser ut som en typisk person med CP-skada”.

Vilket också leder till att omgivningen är mindre medveten om att hon faktiskt kan ta – och tar – illa upp av funkofobiska kommentarer och uttryck.

"Även om mitt handikapp inte syns på utsidan, så betyder det inte att jag har svårigheter”, skriver Tilde i sitt inlägg på Facebook.

– Man tänker sig ofta att CP-skadade kanske sitter i rullstol och de tänker inte på att jag är CP-skadad men när jag hör de där orden blir jag ledsen. Men när man ser en person i rullstol kanske man blir medveten om att ”okej, den här personen kanske hör vad jag säger” och då undviker man att använda det ordet

Okunskapen är utbredd

Tilde berättar att hon ofta får höra att hon överreagerar eller borde ta det lugnt, "ta ett chill pill".

Men riktigt så enkelt är det inte, och det hoppas hon nu få andra människor att förstå.

"Om ni verkligen hade förstått hur jag och många andra känner oss när vi hör ordet, hade ni slutat på direkten", skriver hon vidare i sitt inlägg på Facebook.

– Jag blir ju påmind om min cp-skada när jag hör de där kommentarerna och känner mig helt dum i huvudet, liksom. För när de säger ”CP-störd” så känner jag mig dum i huvudet. Det blir liksom något negativt. Som om att jag är störd i huvudet trots att jag egentligen inte är det.

Ett problem är också okunskap, menar Tilde.

– Ja, man buntar ihop alla med handikapp och kallar barn med handikapp för ”cp-barn” trots att de har andra handikapp. Det är väldigt mycket okunskap som ligger i botten. Att man är dum i huvudet, att man är psykiskt instabil och inte är som en vanlig person och så.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Kvällspostens startsida

Mest läst i dag