Terrorn i Köpenhamn: 14 timmar av skräck

Publicerad

MALMÖ/KÖPENHAMN. Pang. Pang. Pang. Pang.

När 22-årige Omar Abdel Hamid El-Hussein för ett år sedan öppnar eld mot kulturhuset Krudttønden i Köpenhamn skjuter han snabba, regelbundna skott.

Samtidigt inleder han 14 timmar av terror som höll en stad i skräck, 14 timmar där en beväpnad gärningsman jagades över hela Köpenhamn – och 14 timmar där han kunde utföra ytterligare ett attentat innan han sköts till döds av polis.

Terrordåden i Köpenhamn påverkade livet för de som överlevde, och för både Danmark och Sverige var 14 februari 2015 ett uppvaknande till en ny verklighet, där terror är en naturlig del.

Den 14 februari är det kallt i Köpenhamn. Det är alla hjärtans dag och många av stadens hotellrum är bokade. Vid nöjeskvarteren strax norr om Ströget gör man sig klar för en intensiv festkväll. På andra sidan sundet riktas uppmärksamheten mot Malmö arena där melodifestivalens andra deltävling äger rum.

I början av januari har den franska satirtidningen Charlie Hebdo i Paris utsatts för ett terrorattentat. Orsaken är tidningens karikatyrer med bilder på profeten Muhammed. Attacken sänder en chock genom världen, men nu - fem veckor senare - har världen börjat andas ut.

Konstnären Lars Vilks deltog på debattmötet på kulturhuset Krudttønden.Foto: Axel Öberg

På kulturhuset Krudttønden på Østerbro i Köpenhamn håller Lars Vilks-kommittén ett möte om yttrandefrihet. Debattmötet, "Konst, blasfemi och yttrandefrihet", startar klockan 15 och drygt 30 åhörare är samlade. Bland dessa finns den 55-årige dokumentärfilmaren Finn Nørgaard.

– Finn hade under flera år utvecklat ett intresse för frågor kring den ökande polariseringen av samhället. Han var mycket upprörd av de krig som Danmark vart inblandat i. Han var väldigt engagerad i vad han såg som en ökad rädsla mellan olika samhällsgrupper, berättar Lars Lundbye, Finn Nørgaards vän sedan 25 år.

Bland besökarna på mötet finns även den svenske konstnären Lars Vilks, som lever under dödshot efter att han tecknat profeten Muhammed som rondellhund.

Den svenske självmordsbombaren Taimour Abdulwahab pekade ut "grisen Vilks" som en anledning till sitt attentat i Stockholm år 2010. Grupper som al-Shabaab, al-Qaida och IS har hotat att döda honom och islamistiska extremister har satt ett pris på Vilks huvud: 100 000 dollar - 50 000 dollar till om han "slaktas som ett lamm", det vill säga får halsen avskuren.

Lever med skydd

Sedan flera år tillbaka lever Lars Vilks med livvaktsskydd. Men han har konsekvent vägrat att låta sig tystas, och trots flera attacker mot honom och hans hem fortsätter han att framträda i offentligheten.

Han väljer att åka till mötet i Köpenhamn, trots att han redan för ett år sedan hade påtagliga säkerhetsinstruktioner.

– Jag fanns redan på ett hemligt boende. Men jag kunde åka ut och in hur jag ville, livvakterna kom och hämtade mig och så, säger Lars Vilks.

På kulturhuset Krudttønden på Østerbro i Köpenhamn håller Lars Vilks-kommittén ett möte om yttrandefrihet.Foto: Ricardo Ramirez

Den 14 februari har 22-årige Omar Abdel Hamid El-Hussein varit på fri fot i två veckor. Han har just avtjänat ett kortare straff för misshandel, i december har han dömts för att oprovocerat ha attackerat en 19-åring med kniv på en tågstation. Han släpps ur fängelse den 30 januari.

Omar El-Hussein är född i Danmark av palestinska föräldrar och flera personer vittnar om hans brinnande engagemang i den palestinska frågan. Han beskrivs som temperamentsfull och diskussionslysten - ibland aggressiv. Men även som en person som håller sig för sig själv. Omar El-Hussein är öppen med att han hatar Israel och judar.

– Han hade åkt till Jordanien och man tror att det är där han radikaliserades för första gången. Han var våldsam, han var extremt våldsam, säger den svenske terrorexperten Magnus Ranstorp.

Magnus Ranstorp befann sig själv i Köpenhamn den 14 februari och har vid senare tillfällen träffat Omar El-Hussein vänner.

– De var unga kriminella. Och så fanns den här kopplingen, där du har kriminella miljöer och överlappande extremistiska miljöer.

– De hade spelat in lite rap, det var gangsterrap mixat med sympatier för al-Shabaab, al-Qaida och IS.

Under tiden i fängelse händer något. När Omar El-Hussein släpps skickar den danska Kriminalvården en varning till den danska säkerhetspolisen PET. Den unge mannen har radikaliserats och Omar El-Husseins namn hamnar på en lista med 39 andra personer som bedöms ha extremistiska åsikter.

Omar Abdel Hamid El-Hussein sköts till döds av polis.

– Han satt med personer som var radikaliserade i fängelset. När han släpptes ut så missade man det. Man släppte honom och släppte kontakten med honom, det kan man kritisera, säger Magnus Ranstorp.

På Krudttønden har den ukrainske feministiska aktivisten Inna Sjevtjenko pratat i ett par minuter när hon avbryts av flera höga smällar.

Utanför lokalen står Omar Abdel Hamid El-Hussein. Han är beväpnad med ett stulet automatvapen av modell M/95, de danska infanteritruppernas standardvapen, och har just öppnat eld mot kulturhusets stora glasentré. Omar El-Hussein avlossar 28 skott, han skjuter i jämn takt - ett par skott i sekunden.

– Ingen förstod vad som hände. Vi hörde knallar. Livvakterna reagerade väldigt snabbt, säger Lars Vilks.

"Rejält oljud"

På stolen bredvid Vilks sitter Helle Merete Brix, författare och ordförande för Lars Vilks-kommittén.

– Jag minns att jag hörde ett rejält oljud. Ljudet från skotten var ett mycket speciellt ljud. Och så minns jag att en livvakt sa "Ut Lars, du ska ut!", säger Helle Merete Brix.

Lars Vilks förs blixtsnabbt till ett förrådsrum. Av bara farten åker Helle Merete Brix med.

– Jag fick en hård knuff i ryggen och minns att jag tänkte: "Sluta knuffas, jag kan inte springa snabbare", säger hon.

Lars Vilks och Helle Merete Brix förs in i förrådsrummet och beordras ta skydd under ett bord där de inte syns från det lilla fönster som finns i förrådsdörren.

– Det var surrealistiskt när det gick upp för mig att det var någon som skjutit. Jag tänkte på vad som hade hänt i Paris några veckor tidigare. Jag hade varit lite nervös inför mötet med tanke på det som hänt på Charlie Hebdo, säger Helle Merete Brix.

Omar Abdel Hamid El-Hussein öppnar eld mot kulturhusets stora glasentré med ett stulet automatvapen.Omar Abdel Hamid El-Hussein öppnar eld mot kulturhusets stora glasentré med ett stulet automatvapen.
Omar Abdel Hamid El-Hussein öppnar eld mot kulturhusets stora glasentré med ett stulet automatvapen.
Dokumentärfilmaren Finn Nørgaard skjuts till döds utanför Krudttønden. Foto: Michael ProbstDokumentärfilmaren Finn Nørgaard skjuts till döds utanför Krudttønden. Foto: Michael Probst
Dokumentärfilmaren Finn Nørgaard skjuts till döds utanför Krudttønden. Foto: Michael Probst
Omar El-Hussein avlossar 28 skott, han skjuter i jämn takt - ett par skott i sekunden. Foto: Peo MöllerOmar El-Hussein avlossar 28 skott, han skjuter i jämn takt - ett par skott i sekunden. Foto: Peo Möller
Omar El-Hussein avlossar 28 skott, han skjuter i jämn takt - ett par skott i sekunden. Foto: Peo Möller
Både Lars Vilks svenska livvakter och de danska livvakterna besvarar elden. Sammanlagt skjuter de 21 skott mot angriparen. Foto: Ekstra BladetBåde Lars Vilks svenska livvakter och de danska livvakterna besvarar elden. Sammanlagt skjuter de 21 skott mot angriparen. Foto: Ekstra Bladet
Både Lars Vilks svenska livvakter och de danska livvakterna besvarar elden. Sammanlagt skjuter de 21 skott mot angriparen. Foto: Ekstra Bladet
När El-Hussein släpps skickar Kriminalvården en varning till säkerhetspolisen. Han har radikaliserats. Foto: Peo MöllerNär El-Hussein släpps skickar Kriminalvården en varning till säkerhetspolisen. Han har radikaliserats. Foto: Peo Möller
När El-Hussein släpps skickar Kriminalvården en varning till säkerhetspolisen. Han har radikaliserats. Foto: Peo Möller

Nyligen har danska TV2 avslöjat detaljer kring skjutningen. Denna visar att både Lars Vilks svenska livvakter och de danska livvakterna besvarar elden. Sammanlagt skjuter de 21 skott mot angriparen. 13 av dessa skott träffar entrérutorna, men alla kulor utom två fastnar i glasrutorna. Livvakternas eldgivning stoppar inte Omar El-Hussein.

Flera mötesdeltagare flyr ut ur lokalen genom en sidodörr, en av dem är dokumentärfilmaren Finn Nørgaard. Enligt uppgift springer de flesta flyende till höger, men Finn Nørgaard springer till vänster, mot Krudttøndens entré. Här stöter han på Omar El-Hussein. Vad som sedan händer är oklart, men enligt Finn Nørgaards vän finns det vittnesuppgifter som tyder på att dokumentärfilmaren konfronterade gärningsmannen.

– Han kom upp bakom Omar, greppade honom över axlarna i ett försök att oskadliggöra honom. Men Omar klarade av att ta sig loss, vända sig om och skjuta. Utgången blev tragisk, men jag är säker på att Finn fick Omar att fly och att Finn stoppade ett massmord, säger Lars Lundbye.

Finn Nørgaard skjuts till döds utanför Krudttønden.

– Jag är övertygad om vad som hände. Vi vet inte hela sanningen, men det är väldigt karakteristiskt för Finn. Det var sådan han var, säger Lars Lundbye.

I ungefär en halvtimme ligger Helle Merete Brix tillsammans med Lars Vilks på förrådsrummets golv. Då och då bankar livvakter och poliser på dörren. En dansk polis är blodig på benet och berättar att han inte vet om han är sårad eller bara har fått blod från någon av de skadade på sig.

Polismannen berättar att flera kolleger är skadade och att läget för en av de skadade, en civilist, "inte ser bra ut".

– Jag tänkte på om det fanns mer än en terrorist. Och jag tänkte på dem som var kvar ute i lokalen, några av mina närmsta vänner fanns kvar där ute, säger Helle Merete Brix.

Larmet om attentatet sprider sig blixtsnabbt. På den svenska sidan om sundet basuneras det ut att ett möte där Lars Vilks närvarat utsatts för ett attentat. Svenska journalister som samlats i Malmö för att bevaka Melodifestivalen kastar sig över bron för att följa händelseutvecklingen på plats i Köpenhamn.

Helle Merete Brix beskriver attentatet som ett uppvaknade:

– Jag tror att det som skedde var ett wake up-call. Jag har känt Lars Vilks länge och jag har mött andra högriskobjekt genom åren och vet hur det är. Visst ändrades något efter attacken på Charlie Hebdo, men i Danmark tänkte man nog lite att det inte kunde hända här, säger hon.

När livvakterna bedömer att faran är över förs Lars Vilks i blåljuskortege från Krudttønden. Han avböjer stöd från psykolog, men inser att det som just hänt kommer att få stora konsekvenser.

– Jag hade inga större problem med det. Jag är så förhärdad, det gjorde ingen större skillnad. Men jag förstod att klockan var slagen och att nu skulle det bli förändringar, säger Lars Vilks.

 

Omar El-Hussein lämnar Krudttønden i en mörk VW Polo. Under timmarna som följer kommer delar av Köpenhamn alltmer att likna en belägrad stad.

Utanför Krudttønden samlas medierna samtidigt som de som deltagit på mötet bussas till en polisstation i närheten. Danmarks statsminister Helle Thorning-Schmidt anländer till platsen och håller en improviserad presskonferens. En omfattande jakt pågår nu efter den beväpnade attentatsmannen från det som snart kommer att betecknas som ett terrorangrepp.

– Det var ett terrordåd för att han riktade in sig mot individer som var uttalade mål av terrororganisationer. Han riktade in sig på att destabilisera de demokratiska grundvalarna och han satte skräck i befolkningen, i en hel stad, säger Magnus Ranstorp.

Bilder från övervakningskameror ska senare visa att Omar El-Hussein, efter att han dumpat flyktbilen, tar en taxi till en adress vid Mjølnerparken i området Nørrebro. Här misstänker polisen att Omar El-Hussein har fått hjälp.

Kvällsposten har tagit del av åklagarens åtal mot fyra män som nyligen åtalats för medhjälp till terrorbrott.

Enligt åtalet träffar Omar El-Hussein sina vänner vid flera tillfällen under eftermiddagen och kvällen. Klockan 16.30 ska de ha gett honom en huvtröja som han ska komma att använda senare under kvällen. En timme senare ger de honom en väska. De ska dessutom, någon gång efter skottlossningen vid Krudttønden, ha överlämnat ammunition av kaliber 7.65 och 9 millimeter till Omar El-Hussein.

Omar Abdel Hamid El-Hussein höll Köpenhamn i skräck under 14 timmar.Foto: Denmark Police / Epa / Tt

Vid 17-tiden hjälper de Omar El-Hussein med att göra sig av med det automatvapen han använt vid Krudttønden.

Strax innan klockan 18 börjar snaran dras åt.

Polisen hittar flyktbilen och två timmar senare har man släppt en bild på den misstänkte gärningsmannen.

Vid den här tiden är stora delar av Köpenhamn öde, förutom strida strömmar av polisbilar som åker längs gatorna.

Vad som har hänt har börjat sjunka in i Köpenhamnsbornas medvetande: en beväpnad terrorist har utfört ett attentat mitt i staden. Nu jagas han av hundratals poliser. Bron över till Sverige kontrolleras. Snaran dras åt, men en beväpnad gärningsman är fortfarande på fri fot.

Klockan har blivit 21.16 när Omar El-Hussein sätter sig framför en dator på internetcafét Powerplay på Nørrebrogade. Enligt åtalet mot de fyra medhjälparna, som misstänks ha betalat för datatiden, letar han nu upp målet för nästa attack.

I Köpenhamns stora synagoga på Krystalgade i centrala Köpenhamn håller 12-åriga Hanna Bentows familj judisk konfirmation, bat mitzva, för sin dotter.

37-årige Dan Uzan är frivillig säkerhetsvakt vid synagogan och den här kvällen har han fått sällskap av två poliser.

Klockan är strax innan 01 när Omar El-Hussein närmar sig synagogan. Han är beväpnad med två pistoler.

– Attentatet mot synagogan var nog mer spontant. Han ska ha cyklat in, vilket var väldigt smart för de flesta som kontrollerades var folk som gick. Han spelade full och stod och hängde vid en skylt. När vakten gick ut så klev han fram, sköt vakten i huvudet, skottskadade de två poliserna och sedan försvann han, säger Magnus Ranstorp.

De två poliserna skadas lindrigt. Vakten Dan Uzan dödas.

Vakten Dan Uzan sköts till döds.Foto: Privat

– Dan stod med två polismän när Omar El-Hussein kom fram. Dan var frivillig den här kvällen. Jag kom till platsen kort efteråt och då var situationen kaotisk. Sedan dess har vi arbetat med vår krisberedskap för att se till att vi ska kunna leva det liv som vi vill leva, säger Jonathan Fischer, synagogans vice ordförande.

Fortfarande ett år efter händelsen lider de som befann sig inne i synagogan när Omar El-Hussein slog till.

– Det påverkade familjen som var inne i synagogan väldigt mycket, framför allt barnen. De har fått gå till psykolog för att de är rädda för att gå ute, de vågar inte bära kippan. De har posttraumatiskt stressyndrom från att ha varit med om det här, säger Magnus Ranstorp.

Tömde kvarteren

Efter det andra attentatet är specialstyrkor från den danska polisen snabbt på plats. Man tömmer kvarteren runt synagogan - gata för gata, gränd för gränd - innan man slår en järnring runt området. Några kvarter bort pågår lördagsfestandet för fullt på områdets krogar och festande köpenhamnsbor motas bryskt bort av tungt beväpnad polis. En helikopter med sökljus svävar över kvarteret.

Dansk polis upplyser nu om att det inte är säkert att befinna sig utomhus i Köpenhamns inre centrum och uppmanar människor som befinner sig i området att skicka sms till anhöriga och berätta att de är okej.

Samtidigt är polisen Omar El-Hussein på spåren.

Redan ett par timmar innan gärningsmannen slår till mot synagogan bevakar polisen det lägenhetskomplex vid Mjølnerparken dit Omar El-Hussein anlänt i taxi efter skjutningen vid Krudttønden.

Cirka klockan 05 på morgonen söndagen den 15 februari ser de tre poliserna som är posterade på platsen en person vars utseende överensstämmer med signalementet på den misstänkte gärningsmannen. De bestämmer sig för att konfrontera mannen.

– Det är polisen. Upp med händerna, ropar en av poliserna.

Enligt en rapport från den danska åklagaren vänder sig Omar El-Hussein om och öppnar eld mot poliserna.

Klockan 05.30 den 15 februari meddelar polisen att man skjutit ihjäl den person som misstänks för attackerna. En utredning ska visa att han först öppnat eld mot polisen och sedan skjutits till döds.Klockan 05.30 den 15 februari meddelar polisen att man skjutit ihjäl den person som misstänks för attackerna. En utredning ska visa att han först öppnat eld mot polisen och sedan skjutits till döds.
Klockan 05.30 den 15 februari meddelar polisen att man skjutit ihjäl den person som misstänks för attackerna. En utredning ska visa att han först öppnat eld mot polisen och sedan skjutits till döds.
Polisens svarade den misstänktes eld med minst 30 skott. Foto: Christian ÖrnbergPolisens svarade den misstänktes eld med minst 30 skott. Foto: Christian Örnberg
Polisens svarade den misstänktes eld med minst 30 skott. Foto: Christian Örnberg
Dansk polis slår till mot ett internetcafé på Nörrebro. Fyra personer grips och en mängd datorer tas i beslag. De fyra släpps senare. Foto: Sven LindwallDansk polis slår till mot ett internetcafé på Nörrebro. Fyra personer grips och en mängd datorer tas i beslag. De fyra släpps senare. Foto: Sven Lindwall
Dansk polis slår till mot ett internetcafé på Nörrebro. Fyra personer grips och en mängd datorer tas i beslag. De fyra släpps senare. Foto: Sven Lindwall
Sorgen var stor efter terrordåden. Facklorna brann och budskapet var tydligt när tiotusentals manifesterade mot våldet i Köpenhamn. Foto: Christian ÖrnbergSorgen var stor efter terrordåden. Facklorna brann och budskapet var tydligt när tiotusentals manifesterade mot våldet i Köpenhamn. Foto: Christian Örnberg
Sorgen var stor efter terrordåden. Facklorna brann och budskapet var tydligt när tiotusentals manifesterade mot våldet i Köpenhamn. Foto: Christian Örnberg
Tusentals la blommor utanför synagogan på Krystalgade för att visa sin sorg. Foto: Gonzales PhotoTusentals la blommor utanför synagogan på Krystalgade för att visa sin sorg. Foto: Gonzales Photo
Tusentals la blommor utanför synagogan på Krystalgade för att visa sin sorg. Foto: Gonzales Photo
Statsminister Stefan Löfven på en manifestation mot våldet i Köpenhamn. Foto: Christian ÖrnbergStatsminister Stefan Löfven på en manifestation mot våldet i Köpenhamn. Foto: Christian Örnberg
Statsminister Stefan Löfven på en manifestation mot våldet i Köpenhamn. Foto: Christian Örnberg
Danska statsministern Helle Thorning-Schmidt och Kronprins Frederik av Danmark på manifestationen. Foto: Christian ÖrnbergDanska statsministern Helle Thorning-Schmidt och Kronprins Frederik av Danmark på manifestationen. Foto: Christian Örnberg
Danska statsministern Helle Thorning-Schmidt och Kronprins Frederik av Danmark på manifestationen. Foto: Christian Örnberg

Han är beväpnad med två pistoler, en Walther PPK kaliber 7,65 millimeter och en pistol kaliber 9 millimeter, och han håller en pistol i vardera handen. Skotten träffar polisernas bil, men polismännen klarar sig. Polisen svarar med minst 30 skott.

"Det stora antalet skott har att göra med att gärningsmannen bar skottsäker väst. Det har beskrivits som att han fortsatte att stå upp trots raden av träffar" skriver åklagaren i sin rapport.

När Omar El-Hussein faller ner vågar poliserna inte gå fram till honom av rädsla för att det finns fler gärningsmän i området. Man vill också undersöka om han har sprängmedel på sig. Omar El-Hussein förklaras död på plats klockan 05.17.

Attentaten i Köpenhamn försatte under 14 timmar staden i ett krigsliknande tillstånd. När jakten på gärningsmannen pågick påverkades inte bara Köpenhamn och Danmark. Rädslan spred sig till Sydsverige och för många markerar datumet 14 februari 2015 tidspunkten då terrorn kom till våra breddgrader.

Men enligt Magnus Ranstorp var Danmark väldigt utsatt redan innan den 14 februari 2015.

– I Danmark har det blinkat rött väldigt länge. Det har varit massvis med försök till terrorattentat, men säkerhetstjänsten har stoppat dessa. Det har varit en medvetenhet kring det hela.

Han menar ändå att Danmark har klarat året efter terrordåden bra.

– För befolkningen var det viktigt att statsministern Helle Thorning-Schmidt var stark, man visade enormt bra ledarskap för att minimera polarisering, säger Magnus Ranstorp.

Även Skåne och resten av Sverige har påverkats av det som hände i Köpenhamn, menar han.

– I Sverige har vi länge varit naiva och blundat för de här frågeställningarna. Jag tror att det har lett till en ökad medvetenhet om radikalisering och våldsbejakande extremism i förorter. Att det är ett gemensamt europeiskt problem.

ENKÄT: HUR HAR TERRORDÅDEN PÅVERKAT LIVET I KÖPENHAMN? Christine Daubjerg-Newman, 22, student, Köpenhamn: – Inte så mycket nu på senare tid. Men i början var det väldigt påtagligt med alla poliser överallt. Och det är fortfarande poliser, till exempel utanför synagogan. Och man var rädd, i början var man rädd. Men så kommer vardagen igen och nu är det inte något man tänker så mycket på. Jag tänker inte så mycket på att det snart är årsdagen av attackerna, det står lite i tidningarna men i övrigt tänker jag inte så mycket på det. Men jag passerar Synagogan där det hände varje dag och det man märker är att det är poliser på plats. Foto: Tomas LeprinceENKÄT: HUR HAR TERRORDÅDEN PÅVERKAT LIVET I KÖPENHAMN? Christine Daubjerg-Newman, 22, student, Köpenhamn: – Inte så mycket nu på senare tid. Men i början var det väldigt påtagligt med alla poliser överallt. Och det är fortfarande poliser, till exempel utanför synagogan. Och man var rädd, i början var man rädd. Men så kommer vardagen igen och nu är det inte något man tänker så mycket på. Jag tänker inte så mycket på att det snart är årsdagen av attackerna, det står lite i tidningarna men i övrigt tänker jag inte så mycket på det. Men jag passerar Synagogan där det hände varje dag och det man märker är att det är poliser på plats. Foto: Tomas Leprince
ENKÄT: HUR HAR TERRORDÅDEN PÅVERKAT LIVET I KÖPENHAMN?
Christine Daubjerg-Newman, 22, student, Köpenhamn:

– Inte så mycket nu på senare tid. Men i början var det väldigt påtagligt med alla poliser överallt. Och det är fortfarande poliser, till exempel utanför synagogan. Och man var rädd, i början var man rädd. Men så kommer vardagen igen och nu är det inte något man tänker så mycket på. Jag tänker inte så mycket på att det snart är årsdagen av attackerna, det står lite i tidningarna men i övrigt tänker jag inte så mycket på det. Men jag passerar Synagogan där det hände varje dag och det man märker är att det är poliser på plats. Foto: Tomas Leprince
ENKÄT: HUR HAR TERRORDÅDEN PÅVERKAT LIVET I KÖPENHAMN? Nancy Dalsgaard, 66, pensionär, Köpenhamn: – Det är mer poliser ute vid Synagogan och platser där det finns judisk verksamhet. Men annars tycker jag inte att man märker av det så mycket. Folk har inte blivit så rädda, livet går vidare. När jag hörde vad som hänt blev jag väldigt rädd och det tog ett tag innan det sjönk in vad det var som hade hänt. Och man tänker på vad som ska hände nästa gång. Men allt eftersom tiden går kommer man över det. Foto: Tomas LeprinceENKÄT: HUR HAR TERRORDÅDEN PÅVERKAT LIVET I KÖPENHAMN? Nancy Dalsgaard, 66, pensionär, Köpenhamn: – Det är mer poliser ute vid Synagogan och platser där det finns judisk verksamhet. Men annars tycker jag inte att man märker av det så mycket. Folk har inte blivit så rädda, livet går vidare. När jag hörde vad som hänt blev jag väldigt rädd och det tog ett tag innan det sjönk in vad det var som hade hänt. Och man tänker på vad som ska hände nästa gång. Men allt eftersom tiden går kommer man över det. Foto: Tomas Leprince
ENKÄT: HUR HAR TERRORDÅDEN PÅVERKAT LIVET I KÖPENHAMN?
Nancy Dalsgaard, 66, pensionär, Köpenhamn:

– Det är mer poliser ute vid Synagogan och platser där det finns judisk verksamhet. Men annars tycker jag inte att man märker av det så mycket. Folk har inte blivit så rädda, livet går vidare. När jag hörde vad som hänt blev jag väldigt rädd och det tog ett tag innan det sjönk in vad det var som hade hänt. Och man tänker på vad som ska hände nästa gång. Men allt eftersom tiden går kommer man över det. Foto: Tomas Leprince
ENKÄT: HUR HAR TERRORDÅDEN PÅVERKAT LIVET I KÖPENHAMN? Alexander Thorvaldsen, 24, student, Köpenhamn: – Jag tror att man ser mer poliser ute. Men jag tror inte att det har påverkat oss så mycket. För egen del är jag inte mer rädd för att till exempel gå ut på kvällen. Men det är klart att när det är en tillspetsad situation, när politiker framträder eller liknande, så är polispådraget större än vad det var förut. Och det får man vänja sig vid. Jag kommer ihåg exakt var jag befann mig och vad jag gjorde för ett år sedan när jag fick reda på vad som hänt. Jag skulle träffa några rätt nära synagogan. Jag minns blomsterhavet. Den solidaritet som folk visade dagarna efter attackerna är det jag minns bäst. En glädje över att vi stod samman mot terrorism, men så klart även ilska över att det skedde. Foto: Tomas LeprinceENKÄT: HUR HAR TERRORDÅDEN PÅVERKAT LIVET I KÖPENHAMN? Alexander Thorvaldsen, 24, student, Köpenhamn: – Jag tror att man ser mer poliser ute. Men jag tror inte att det har påverkat oss så mycket. För egen del är jag inte mer rädd för att till exempel gå ut på kvällen. Men det är klart att när det är en tillspetsad situation, när politiker framträder eller liknande, så är polispådraget större än vad det var förut. Och det får man vänja sig vid. Jag kommer ihåg exakt var jag befann mig och vad jag gjorde för ett år sedan när jag fick reda på vad som hänt. Jag skulle träffa några rätt nära synagogan. Jag minns blomsterhavet. Den solidaritet som folk visade dagarna efter attackerna är det jag minns bäst. En glädje över att vi stod samman mot terrorism, men så klart även ilska över att det skedde. Foto: Tomas Leprince
ENKÄT: HUR HAR TERRORDÅDEN PÅVERKAT LIVET I KÖPENHAMN?
Alexander Thorvaldsen, 24, student, Köpenhamn:

– Jag tror att man ser mer poliser ute. Men jag tror inte att det har påverkat oss så mycket. För egen del är jag inte mer rädd för att till exempel gå ut på kvällen. Men det är klart att när det är en tillspetsad situation, när politiker framträder eller liknande, så är polispådraget större än vad det var förut. Och det får man vänja sig vid. Jag kommer ihåg exakt var jag befann mig och vad jag gjorde för ett år sedan när jag fick reda på vad som hänt. Jag skulle träffa några rätt nära synagogan. Jag minns blomsterhavet. Den solidaritet som folk visade dagarna efter attackerna är det jag minns bäst. En glädje över att vi stod samman mot terrorism, men så klart även ilska över att det skedde. Foto: Tomas Leprince

Sverige har blivit bättre förberett, menar Magnus Ranstorp. Rent operativt kan man skydda statsledning och byggnader på de ställen där hotet finns: i de stora städerna, Stockholm, Göteborg och Malmö. Däremot är det inte säkert att Sverige är lika väl rustat som Danmark vad det gäller att hantera efterverkningarna av ett större terrordåd.

– Man ska vara bekymrad över hur man hanterar situationen om det händer något rejält, om folk dör, hur det påverkar polariseringen och hur det spär på islamofobi och främlingsfientlighet ytterligare och vilket politiskt ledarskap och krishantering som krävs.

– Jag är jättebekymrad över om vi klarar av en sådan stor påfrestning.

För de som överlevde, och för närstående till de som dödades, är årsdagen en tid att minnas det som hände - och de som dog. På Finn Nørgaards begravning höll vännen Lars Lundbye ett tal som han kallade "Som en riddare från en svunnen tid".

– Det var så han var Finn, lite gammeldags klädd, rakryggad och stilig på något sätt. Och han fanns alltid där när någon vän behövde hjälp. Det är så jag minns honom.

Alexander Vickhoff
Alexander Vickhoff

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Kvällspostens startsida

Mest läst idag